Under Sveriges EU-ordförandeskap 2009 antogs en gemensam strategi för Östersjöregionen. Samma år lanserades Östliga partnerskapet efter ett initiativ från Sverige och Polen. Detta var början på ett decennium av samarbeten med målsättningen att föra samman länderna runt Östersjön och länderna i Östliga partnerskapet.

– Jag tror att EU:s strategi för Östersjöregionen har lyckats med att föra samman länderna i regionen. När Estland, Lettland, Litauen, Polen gick med i EU år 2004 blev Östersjön nära nog ett innanhav i EU. Därmed öppnades möjligheten att använda EU-medlemskapet för att fördjupa samarbetet i vårt närområde, säger Sofia Wennerstrand, Sveriges nationella koordinator för EU:s strategi för Östersjöregionen.

I regionen finns sedan länge en lång tradition av samarbete. Strategin har stärkt detta med ett strategiskt ramverk, menar Sofia Wennerstrand.

– Östersjöstrategin utgör en gemensam utgångspunkt för vilka insatser och frågor som vi ser behov eller intresse av att samarbeta närmare kring. Den bidrar till transparens och främjar relationer mellan länder, regioner, städer och organisationer men också mellan olika sektorer.

Hon pekar på att vi står inför ett flertal gemensamma och gränsöverskridande utmaningar. Östersjöns dåliga miljö och de stora geografiska avstånden i regionen är två sådana.

– Genom att arbeta tillsammans och gemensamt rikta våra resurser kan vi åstadkomma mer jämfört med om länderna skulle jobba var och en för sig, säger Sofia Wennerstrand.

EU:s östliga partnerskap inkluderar sex östeuropeiska länder: Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien Moldavien och Ukraina. Anna Westerholm, Sveriges ambassadör för Östliga partnerskapet, tror att samarbetet bidragit till att relationen mellan EU och dessa länder har stärkts på flera nivåer, och till ömsesidig nytta, de senaste tio åren.

Hon lyfter särskilt fram relationerna mellan Sverige och de tre länderna Georgien, Moldavien och Ukraina, som har slutit associationsavtal med EU.

– EU har långtgående frihandel med dessa länder. Det gynnar deras export till Sverige men även våra egna handels- och investeringsmöjligheter i dessa länder.

Ett annat exempel som visar på de positiva effekterna av Östliga partnerskapet är de förenklade visumreglerna som stimulerat både affärsresor och turism.

– Det har ökat Sveriges kunskap och förståelse för våra grannländer i öst, säger Anna Westerholm.

Inför framtiden är hon optimistisk:

– Imponerande framsteg har gjorts inom loppet av tio år, även om utvecklingen inte varit, och inte kan förväntas vara, helt linjär. Dessa framsteg ger fog för optimism inför framtiden, även om flera betydande utmaningar består. Inom ramen för det Östliga partnerskapet, liksom bilateralt, fortsätter vi att stödja en demokratisk utveckling, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen – bara för att nämna några centrala svenska prioriteringar.

EU:s strategi för Östersjöregionen

  • Är en av EU:s makroregionala strategier och involverar Tyskland, Polen, Litauen, Lettland, Estland, Finland, Sverige och Danmark. Den berör också Ryssland, Vitryssland, Island och Norge.
  • Strategins tre huvudsakliga mål är att rädda havsmiljön, länka samman regionen och öka välståndet.
  • Läs mer

Östliga partnerskapet

  • Målet är att stärka relationerna mellan EU och Ukraina, Moldavien, Georgien, Armenien, Vitryssland och Azerbajdzjan.
  • Partnerskapet täcker fyra fokusområden: starkare ekonomi, starkare styre, starkare förbindelser, starkare samhälle.
  • Läs mer

Svenska institutet arbetar för att stärka Sveriges relationer och utveckla samarbeten med länderna runt Östersjön och länderna i Östliga partnerskapet. EU:s strategi för Östersjöregionen och det Östliga partnerskapet utgör viktiga ramverk för vår verksamhet i regionen.