Samarbete minskar övergödningen av Östersjön

Genom Svenska institutets stödform tredjelandssamverkan har aktörer från Ryssland och Vitryssland kunnat delta i ett EU-finansierat projekt som arbetat med surgörning av stallgödsel i länderna runt Östersjön. Tekniken bidrar till minskningen av övergödningen av Östersjön. Tack vare det utökade samarbetet har man lagt grunden för att kunna fortsätta arbeta mer praktiskt med fältförsök i Ryssland och Vitryssland.

Jordbrukets läckage av näringsämnen till sjöar och hav pekas ut som en viktig källa till övergödning och Östersjöns algblomningar. Stallgödsel är den främsta källan till utsläpp av ammoniakkväve kring Östersjön, där många av jordbruken drivs storskaligt med stora djurbesättningar. Utsläppen av ammoniakkväve från stallgödsel hamnar så småningom genom regn och avrinning i havet och bidrar kraftigt till övergödningen. I Danmark har man länge använt en teknik som går ut på att tillsätta svavelsyra i flytgödsel före spridning på åkrarna. Då får man mindre ammoniakavgång, mer kväve blir kvar i gödseln vilket i sin tur leder till en högre skörd.

I det EU-finansierade projektet Baltic Slurry Acidification har sjutton deltagande parter från de åtta EU-länderna runt Östersjön under tre år samarbetat för att göra denna s.k. surgörningsteknik känd och använd. Projektet avslutades nyligen och Erik Sindhöj från RISE som är projektledare för Baltic Slurry Acidification säger att projektet har visat att surgöring av flytgödsel är praktiskt möjligt på gårdsnivå i alla länder runt Östersjön. Genom bl.a fältförsök i projektets EU-länder har man även i projektet kunnat visa att det är en effektiv teknik för att minska ammoniak avgång vilket bidrar till minskad övergödning av Östersjön.

Genom Svenska institutets stödform tredjelandssamverkan har även aktörer från Ryssland och Vitryssland kunnat delta i projektet. Ryska och vitryska deltagare har enligt Erik Sindhöj varit mycket intresserade av projektet och har bl.a utrett om det är möjligt att tillämpa surgörningstekniker i nuvarande gödselhantering på gårdar i respektive land. Man har även studerat om lagstiftningen i respektive land skulle kunna underlätta eller förhindra implementering av surgörningstekniker. Utöver det har man också varit med och formulerat förslag på hur myndigheter i respektive land skulle kunna stötta implementering av surgörningstekniker.

Erik Sindhöj berättar att de hoppas kunna fortsätta samarbetet med Ryssland och Vitryssland. Förhoppningen är att kunna hitta ett mer praktiskt samarbete där de kan börja testa surgörning med fältförsök i Ryssland och Vitryssland.

Läs mer om EU-projektet Baltic Slurry Acidification.

Läs mer om SI:s stödform Tredjelandssamverkan i Östersjöregionen som nyligen öppnade en ny utlysning.

EU-projektet Baltic Slurry Acidification är ett flaggskepp inom EU:s strategi för Östersjöregionen. Läs mer om Östersjöstrategin.