”Svensklektorerna undervisar inte bara om Sverige, de ÄR Sverige.”

Svenska institutet ansvarar för rekryteringen av de cirka tio svensklektorer som varje år åker utomlands för att undervisa. Viktor Hennius är en av dem som arbetar med rekrytering och stöd till de 225 universitet i världen som erbjuder svenskundervisning eller har kurser i Sverigestudier.
Kvinnlig lärare står och skriver på en vit tavla

För närvarande arbetar omkring 600 svensklärare utanför Sverige och av dessa är ett trettiotal s.k. utlandslektorer. Ordet lektor kan vara vilseledande – man behöver inte ha doktorerat för att komma ifråga. De flesta är gymnasielärare, men även universitetslärare, journalister och andra med rätt kompetens kan söka. Det som utmärker lektorerna är att de rekryteras i Sverige av SI för att vara ”svensken på plats”, med allt vad det innebär.

Inget lektorat är det andra likt. Den som söker ett utlandslektorat ska för det mesta inte bara kunna undervisa i svenska språket. Hen ska helst också kunna lägga ut texten om till exempel svensk historia, politik och populärkultur och ha koll på svenska sedvänjor, dialektala uttryck och tidstypiska referenser. Och så klart även vara en god pedagog. På vissa håll är svensklektorn ensam svensklärare, på andra håll har hen flera kolleger med stor kompetens i svenska språket.

Viktor Hennius. Foto: SI

– Få känner till att det finns en väldigt stor kunskapsbank där ute. Den inhemska personalen är en guldgruva för svenska lärosäten att samarbeta med. Jag tror att de flesta blir förbluffade över hur mycket de har att bidra med, säger Viktor Hennius.

Eftertraktad utbildning

På flera universitet, till exempel i Sofia och Budapest, är skandinavistiken den utbildning som kräver högst intagningspoäng. Men även på andra håll, till exempel i Krakow och S:t Petersburg, har skandinavistiken ett mycket högt anseende.

Många av de 20 000 studenter som läser svenska utanför Norden har Sverige och det svenska språket som en del av sin livsstil. Det kan till exempel börja med att de är intresserade av svensk musik eller design, av välfärdssystemet eller miljöarbetet. Vissa läser svenska som ett komplement till exempelvis en ingenjörsutbildning, med målet att göra karriär inom svenska globala företag. Viktor Hennius får ofta frågan varför alla dessa studenter har valt just svenska.

– När man ställer den frågan som svensk så kanske det implicit ligger en undran: ”Varför väljer man en så liten spelare, varför inte någonting större?” Men Sverige är inte så litet som man kanske tror. I ett rent lingvistiskt hänseende är svenskan inte ett litet språk utan i många avseenden väldigt stort.

Det förklarar varför det finns ytterligare en grupp av studenter, nämligen de som vill arbeta som översättare. Svenskan är världens nionde källspråk, det vill säga det språk man översätter från – vilket med andra ord betyder att det översätts en enorm mängd svensk litteratur till andra språk.

Möte mellan kulturer

De flesta som har haft ett utlandslektorat brukar säga att det roligaste är kontakten med alla motiverade och ambitiösa studenter.

– Det är inte ovanligt att de som arbetat utomlands en tid får blodad tand och söker sig ut igen. Vi har många exempel på personer som undervisat på både två, tre och till och med fyra olika universitet i olika länder och olika perioder.

Är man hemtam i universitetsvärlden i Sverige finner man sig ofta till rätta snabbt även på utländska universitet. Men för till exempel en gymnasielärare är det inte bara det nya landets kultur som kan vara utmanande.

– Jag tror att mycket av den krock som kan uppstå inte beror lika mycket på att lektorerna kommer från Sverige till ett annat land, som att de kommer från gymnasiet till universitetet, säger Viktor Hennius.

Han har arbetat länge med svenskar som åker utomlands för att jobba och tycker sig se vissa mönster i de kulturkrockar som ofta uppstår och vilka hinder på vägen utlandslektorerna stöter på.

– En av fallgroparna är balansen mellan att kunna anpassa sig och fungera i ett system som är totalt annorlunda jämfört med det svenska, och samtidigt behålla det svenska. Det är en av anledningarna till att lektorerna över huvud taget behövs: de ska ju förmedla ett svenskt förhållningssätt till inlärning, pedagogik, till ämnet och så vidare. De undervisar inte bara om Sverige, de ÄR Sverige.

Är du nyfiken på hur det är att undervisa svenska vid ett universitet i utlandet? Läs några intervjuer med lärare som berättar om sin undervisning.

Till webbplatsen Svenska språket

Tack till Sara Bref, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University

Utlandslektorat – Vilka kvalifikationer krävs?

Du ska ha:

  • svenska som förstaspråk

Du bör ha:

  • grundläggande högskoleutbildning motsvarande minst 180 hp i huvudsak i ämnena svenska, svenska som andraspråk, nordiska språk, pedagogik och litteraturvetenskap
  • erfarenhet av undervisning i svenska som andraspråk eller svenska som främmande språk
  • mycket god kännedom om svenskt samhälls- och kulturliv (den sökande ska i normalfallet vara uppväxt i Sverige och bosatt i Sverige det senaste året före ansökningstillfället).

Ytterligare meriterande är:

  • forskarutbildning
  • undervisningsvana på högskolenivå
  • akademisk utbildning/goda kunskaper i respektive lands språk (obligatoriskt för vissa länder)
  • annan akademisk utbildning i för tjänsten relevanta ämnen
  • längre utlandsvistelse, helst i det land som ansökan gäller