De flesta som undervisar i svenska utomlands är inhemska lärare, men några är också fast bosatta svenskar. Det finns också svensklektorat, lärartjänster där man är anställd av universitetet men tjänsten förmedlas via Svenska institutet.

I unga år läste Irina Matytsina Pippi-böckerna som hon älskade. På skolans maskerad i årskurs 1 klädde hon ut sig till Pippi och vann första pris för bästa kostym.

Intresset för Sverige fortsatte upp i tonåren. Återigen var det en bok som visade vägen. Hon läste då en roman om en rysk flicka som hamnat i Sverige under andra världskriget. Boken handlade om hur hon sedan tog sig hem till Ryssland via Sverige och Norge

Idag, drygt 20 år senare är Irina Matytsina docent och har undervisat i och forskat om det svenska språket på Moskvas statliga Lomonosovuniversitet – MGU. Det är det största och äldsta lärosätet i Ryssland som i drygt ett halvsekel har erbjudit svenskundervisning.

– Att få lära ut svenska från grunden och sedan få vara med på resan och se hur studenterna utvecklas och hur mycket de lär sig är enormt tillfredsställande. 

 

Amelie Pelletier är utlandslektor i svenska vid universitetet i Lille. Universitetet erbjuder svenskundervisning vid två campus.

– Jag har inte varit svensklektor tidigare, men jag har undervisat i svenska i Lettland där jag var anställd på ett språkcentrum som erbjuder språkkurser för privatpersoner och företag. Och när jag var bosatt i Nederländerna hade jag kvällskurser i svenska.

– Det är stimulerande och roligt att arbeta vid ett utländskt universitet. Jag har stor frihet att själv bestämma över innehållet i och utformningen av min undervisning. Till en början var det mycket nytt att lära sig vad gäller det administrativa och rutinerna kring examinationer, betyg och dylikt. Ett stort plus är att mina kollegor på institutionen är så väldigt trevliga.

Är det någon särskild bild av Sverige som du gärna lyfter fram i din undervisning?

– Det beror på vilket tema vi behandlar för tillfället. Fika, synen på barn och barnuppfostran, melodifestivalen, klimataktivism och den svenska konsensuskulturen är några saker som vi pratat om. Det är en balansgång att gå in på stereotyper men jag tycker att det är intressant att belysa skillnader i hur svenskar och fransmän beter sig och kommunicerar. En del sådana skillnader tar sig uttryck i språket och kommer därför upp naturligt i en språkkurs.

 

Josef Wikström kände sedan länge till lektorstjänsterna i svenska som SI förmedlar. 2019 gjorde han slag i saken och lämnade in en ansökan vilket resulterade i att han fick tjänsten som svensklektor i Bratislava.

– Studenterna kommer utan några förkunskaper i svenska, så vi börjar från noll och arbetar oss framåt. På avancerad nivå undervisar jag i svensk samhällskunskap.

– Någonting jag tycker är intressant med Sverige som jag gärna lyfter fram är att även i Sverige diskuteras och problematiseras vad som är svenskt. Det gör att det finns väldigt mycket texter och åsikter om Sverige också av svenskar

Vilka är dina största utmaningar som svensklektor?

– Den största utmaningen är att studenterna ska få med sig så mycket kunskap som möjligt, trots att de inte bor i Sverige. Om du undervisar i Sverige kommer studenterna i kontakt med språket på ett annat sätt, och tillgodogör sig framför allt ordförrådet också på andra sätt än under lektionerna. Som tur är har studenterna många lektionstimmar i svenska.

Vilket råd vill du ge andra som funderar på att söka utlandslektorat?

– Jag tror att en öppenhet och acceptans mot saker som inte är som en är van vid är absolut nödvändigt. Har man det så tycker jag att man ska söka!

Du hittar intervjuerna i sin helhet och möter fler svensklärare på webbplatsen svenskaspråket.se