Allmänheten uppfattar kanske inte alltid avfall som något positivt. För Markus Raudkivi är det ett område som han har hängett sig åt.
– Avfall har för mig alltid varit ett ämne där det finns så mycket att göra. Vetenskapligt är avloppsrening särskilt intressant. Mycket forskning pågår för att hitta nya och förbättrade lösningar, som drivs av både viljan att spara pengar och att effektivisera processerna.
Markus Raudkivi är en estnisk forskare vid universitetet i Tartu, Estland. Han deltog i Baltic Leadership Programme gällande PFAS, ett program som samlade experter, politiska beslutsfattare och andra intressenter i Östersjöregionen för att fasa ut användningen av de farliga PFAS-ämnena.
– Vi lever i en mycket viktig lokal bubbla – Östersjön – ett av de största bräckta inlandshaven, som vi delar med nio mycket olika länder. Eftersom alla våra ekonomier är knutna till detta hav så tror jag att samarbeten över gränserna är vårt enda alternativ om vi ska utveckla regionen gemensamt.
– Farliga ämnen är ett perfekt exempel på en anledning att samarbeta – när något av de andra länderna tillåter användning av ett giftigt ämne så får vi alla betala ett pris för det.
För sju år sedan engagerade Markus Raudkivi sig i ett projekt om tekniker för avloppsvattenrening vid universitetet i estniska Tartu. Han har verkat vid universitetet i Tartu sedan dess och är just på väg att ta sin doktorsexamen.
– Förra hösten var en särskilt hektisk tid med mycket att göra i flera olika projekt. Vi är till exempel involverade i ett EU-finansierat projekt som heter BSR WATER. Det är en plattform som samlar olika aktörer inom vattensektorn. Genom olika lösningar som utvecklats i regionen hoppas vi kunna ta fram regionala rekommendationer. Inom gruppen arbetar vi nära tillsammans med HELCOM för att förbereda en regional palett av lösningar för återvinning av näringsämnen samt med att utveckla en cirkulär samarbetsmodell för vatten, slam och energi.
– Eftersom jag också håller föreläsningar för magisterstudenterna på vårt universitet och handleder två magisteruppsatser, har det varit en intressant erfarenhet att jonglera allt detta med pandemin i bakgrunden!
I sitt arbete har Markus Raudkivi mest fokuserat på tungmetaller och läkemedelsrester.
– På senare tid har dock farliga ämnen i avloppsvatten och slam blivit en del av mitt dagliga arbete, säger han med ett leende.
Baltic Leadership Programme (BLP) PFAS startade 2019 och förlängdes under 2020. Markus Raudkivi säger att ledarskapsprogrammet ur ett estniskt och baltiskt perspektiv har varit högst relevant.
– Vi dras fortfarande med vissa gamla arv från sovjettiden. Det finns ingen gemensam uppfattning om vilka ämnen från PFAS-gruppen som ska mätas och med vilka metoder. Övervakningen är också komplicerad. Vi hoppas att den pågående utvecklingen av både analysmetoderna och lagstiftningen i EU kommer att lösa dessa problem.
Det viktigaste som Markus Raudkivi tar med sig från ledarskapsprogrammet är förståelsen för situationen i andra sektorer.
– I många projekt och nätverk håller vi oss inom vårt eget område. Det kan ibland göra oss blinda för det större sammanhanget. I BLP PFAS samlades experter från jordbruk, militär, sanering, kemisk analys och VA för att förstå de frågor vi står inför inom våra respektive områden.
Universitetet i Tartu utvecklar just nu ett större PFAS-relaterat projekt med stöd från EU:s Interreg Östersjöprogrammet: EMPEREST. Projektet ska ge en överblick av dagens situation om källor och vägar som PFAS tar i Östersjöregionen, och utveckla hållbara lösningar för VA-branschen för att hantera frågan.
Markus Raudkivi tycker att nätverket och den information han fick i workshopparna och diskussionerna under BLP PFAS har gett en bra grund för ett större projekt.
– Vi bjöd också in BLP PFAS-expertnätverket till vår första större workshop i början av 2021. Att förbereda ett större PFAS-relaterat projekt för den närmaste framtiden är till stor del beroende av våra egna internationella personliga kontakter, vilket jag tycker att BLP PFAS har gett oss på ett utmärkt sätt.
– Det fantastiska är att andra deltagare från programmet faktiskt är intresserade av vad vi gör och vill delta i framtida arbeten – vi behöver inte leta efter partners som nålar i en höstack, avslutar Markus Raudkivi.
Fakta
Högfluorerade ämnen (PFAS) är mycket förorenande kemikalier som används i många produkter såsom brandskum, förpackningar, skidvax etc.
Baltic Leadership Programme gällande högfluorerade ämnen (BLP PFAS), som startade 2019 och förlängdes under 2020, syftade till att öka medvetenheten och kunskapen om PFAS-källor, användningsområden, ackumulering och effekter i Östersjöregionen. Det syftade också till att utveckla ett gränsöverskridande nätverk av experter för hantering av PFAS i Östersjöregionens miljö.
BLP PFAS beställdes av Svenska institutet och genomfördes i nära samarbete med Naturvårdsverket i sin egenskap som samordnare av policyområdet Hazards inom EU:s strategi för Östersjöregionen. IVL, Svenska Miljöinstitutet, tog över samordningen av detta expertnätverk i slutet av programmet och PFAS-experter har även inkluderats i projektet ZeroPFAS.