Sveriges väg mot ett Natomedlemskap har fått mycket stor uppmärksamhet i omvärlden och fortsätter att intressera internationella medier. Just nu är fokus på att Finlands ansökan godkänts av Turkiet och Ungern medan Sveriges ansökan fortsatt ej har bifallits. Den händelse som under året fått störst uppmärksamhet är koranbränningen i Stockholm, då har medierna även tagit upp Sveriges Natoansökan.
Hur ett land agerar på den internationella arenan och hur det uppfattas av andra länder bidrar till att skapa ett lands identitet, eller varumärke, och information om olika länder förmedlas i hög utsträckning via medier. I några länder där rapporteringen om Natoansökan varit negativ ser vi att bilden av Sverige under det senaste året har försämrats.
Mediebilden av Sveriges Natoansökan
Västerländska medier har huvudsakligen rapporterat neutralt eller positivt om Sveriges Natoansökan, medan kritik mot Sverige är en röd tråd i den ryska rapporteringen. Samtidigt har medier i olika länder ofta fokuserat på liknande frågor.
Natoansökan har uppgetts innebära en historisk vändpunkt för Sverige. I västerländska medier har ansökan sagts vara en direkt konsekvens av Rysslands aggression i Ukraina, medan ryska medier hävdat att Sverige skulle förlora sin suveränitet vid ett Natomedlemskap. En del rapporteringar har fört fram att neutralitet är en del av den svenska identiteten och viktig för landets eftersträvade roll som humanitär stormakt. Ibland har det påpekats att Sverige lämnade neutralitetspolitiken redan vid EU-inträdet och länge haft ett nära samarbete med Nato. Ryska medier uttrycker hot om att ett svenskt medlemskap kan få militära och politiska konsekvenser, medan västerländska medier uppger att Sverige inte backar för de ryska hoten. Sverige uppges bidra till en ökad regional säkerhet och till att stärka Nato, medan ryska medier beskriver Sverige som ett västorienterat och osjälvständigt land vars agerande står i konflikt med Rysslands intressen.
Sverige och Finland har ofta omnämnts tillsammans i rapporteringen. Ibland har Sverige uppgetts följa Finland och låtit landet gå före i Natoprocessen. 2023 har fokus legat på Turkiets och Ungerns hållning till Finlands och Sveriges ansökningar. Det uppmärksammas att Finlands ansökan godkänts av både Ungern och Turkiet i slutet av mars, medan Sverige fortfarande väntar på besked. Den händelse som uppmärksammats allra mest 2023 är koranbränningen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Händelsen satte ljuset på Sveriges inställning till islam och väckte mycket starka reaktioner, men den mediala uppmärksamheten handlade också i varierande utsträckning om Sveriges Natoansökan. I Turkiet var uppmärksamheten kring koranbränningen ovanligt hög, vilket hänger samman med de samtal som förts med Sverige om Natoansökan. Händelsen uppmärksammades inte alls i samma utsträckning på ryska.
Omvärld och kontext påverkar bilden av Sverige
Mediernas omfattande rapportering kring Sveriges Natoansökan har överlag inte haft någon större påverkan på bilden av Sverige. I några länder där rapporteringen om Sveriges Natoansökan ofta varit negativ har dock bilden av Sverige försämrats.
I västvärlden anses Sverige precis som tidigare i hög grad vara ett land med goda relationer och ett ansvarsfullt agerande för internationell fred och säkerhet. Det gäller inte minst våra nordiska grannländer, de baltiska länderna och Tyskland där synen på Sverige är mycket positiv. Ryssland, där Natoansökan har tagits emot negativt, sticker ut genom att i betydligt lägre utsträckning än tidigare anse att Sverige bidrar till internationell fred och säkerhet. Resultatet följer en generell trend där Rysslands bild av andra västländer också försämrats. Även i Turkiet och Kina ses samma tendens. Dessa länder anser i lägre utsträckning än tidigare att Sverige har goda relationer med andra länder. I Kina syns dock en ännu större försämring i synen på Sverige som ett land som hjälper länder i behov av stöd. Från plats 3 rankar Kina nu Sverige på plats 43.
Det står klart att bilden av Sverige påverkats olika beroende på hur Natoansökan tagits emot och hur det anses påverka det egna landet. Även den spänning som finns mellan å ena sidan västvärlden och en del andra delar av världen har påverkat. I väst uppfattas ett svenskt Natomedlemskap vara ett stort men naturligt steg och bidra till ett förbättrat säkerhetsläge och ett starkare försvarssamarbete. I bland annat Ryssland är uppfattningen en helt annan, men även i Turkiet och Kina har både Sveriges Natoansökan och det globalt spända säkerhetsläget påverkat synen på Sverige.