Omfattande reaktioner
Reaktionerna på sommarens koranbränningar liknar på flera sätt dem som förekommit tidigare vid motsvarande händelser. Koranbränningen den 28 juni fick likt den i januari 2023 genast mycket omfattande reaktioner i utlandet. I juni kom reaktionerna strax efter att koranen bränts, i januari redan i samband med att polisen fattade beslut om att tillåta bränning av koranen utanför Turkiets ambassad.
Efter bränningen i slutet av juni publicerades 35 000 inlägg respektive 1 000 artiklar om händelsen per timme. I januari noterades en liknande utveckling. Under första veckan efter de två koranbränningarna omnämndes Sverige omkring 1 miljon gånger, vilket gör händelserna till två av de mest omskrivna om Sverige. Kraftigast/Flest reaktioner noterades på arabiska, turkiska och engelska.
Starka reaktioner
Även sättet som koranbränningarna omnämndes var lika vid de två tillfällena. Bränningarna kallades islamofobiska, rasistiska och hatiska. De beskrevs som medvetet provokativa, som en aggression, och som en kriminell handling. I sammanhanget lyftes att bränningen i juni genomfördes i samband med den muslimska högtiden Eid al-Adha utanför den stora moskén i Stockholm.
I fokus för kritiken stod ofta Sveriges regering och svensk polis, som man menade tillät respektive gav tillstånd till manifestationen. Att yttrandefrihet användes som argument för att tillåta bränningar ansågs otillräckligt och irrelevant. Svensk polis kritiserades även under sommaren för att ha skyddat koranbrännare, dels genom att inte ingripa, dels genom att hindra åskådare från att avbryta eller släcka bränningen.
Sommarens händelser, likt tidigare bränningar, uppgavs vara exempel på västerländsk arrogans och en överlägsen hållning gentemot den muslimska världen. Att bränna koranen blir ett exempel på västerländska länders ”moraliska förfall”.
Uppmaningar om bojkott
Vissa reaktioner, främst i sociala medier, utgjordes av uppmaningar till bojkott av kända svenska varumärken, varor och tjänster. Denna typ av uppmaningar kan förekomma i olika sammanhang, men är en relativt vanlig reaktion på händelser som koranbränningar. Men efter bränningen den 28 juni var uppmaningarna om bojkott fler än vid tidigare bränningar. Den 29 juni var de som flest, uppskattningsvis ca 25 000, och efter en månad uppgick antalet till omkring 100 000. De förekom främst på X (tidigare Twitter) på arabiska, turkiska och engelska. Att konton på X med många följare uppmanat till bojkott bidrog till en bredare spridning av budskapet.
Uppmaningarna till bojkott liknade dem som förekommit vid andra tillfällen. Inläggen hade tydliga åsiktsyttringar om Sverige och kompletterades ofta med en hashtagg och en lista på ett antal svenska företag. Senare under sommaren uppgav man att affärer i Mellanöstern tagit bort svenska varor, vilket fördes fram som bevis på att uppmaningarna till bojkott gav effekt.
När enskilda svenska varumärken lyfts fram och det uppmanas till bojkott av dessa, hamnar svenska internationella företag i en utsatt position. SI bedömer att uppmaningarna om bojkott i nuläget inte fått något fäste.
Serie av händelser – ett eskalerat läge
Till skillnad från tidigare koranbränningar följdes den i juni av fler, även av andra religiösa skrifter. Detta gjorde frågan aktuell under en längre tid. Reaktionerna på händelserna såsom protester, flaggbränningar och attacker på de svenska ambassaderna i bland annat Bagdad och Beirut ledde till nya artiklar och inlägg. De bränningar av koranen som skedde i Danmark och i Nederländerna kopplades också ihop med händelserna i Sverige.
Att ett stort antal politiska och religiösa ledare uttryckt fördömanden av händelserna har bidragit till att fokus på frågan bibehållits under en längre tid. Främst handlar det om politiska och religiösa ledare i länder med en stor muslimsk befolkning som Turkiet, Pakistan, Irak, Iran och Saudiarabien, islamiska konferensorganisationen (IKO) och religiösa muslimska ledare. Men skarpa uttalanden har även kommit från länder i väst och från högt uppsatta ledare inom kristna och judiska trosuppfattningar samt internationella organisationer som FN och EU-kommissionen.
Möjlig effekt på bilden av Sverige
SI bedömer att det finns risk att bilden av Sverige i delar av Mellanöstern, Nordafrika och Asien kan ha försämrats som en följd av händelserna. Bedömningen baseras på följande antaganden:
- Kännedomen om Sverige tenderar generellt att vara begränsad i Mellanöstern, Nordafrika och Asien. Länderna ligger geografiskt och kulturellt långt ifrån Sverige, och de mellanmänskliga kontakterna är få. En bred spridning i medier om händelser som koranbränningar kan därför påverka uppfattningen om Sverige.
- Koranbränningarna i Sverige och kopplat till dem mediebilden av Sverige som ett islamofobiskt land bedöms ha nått en bred allmänhet i flera länder. Det har förekommit en mängd publiceringar, i etablerade nationella medier, i inlägg från konton med ett stort antal följare på sociala medier och starkt kritiska uttalanden av högt uppsatta politiska och religiösa ledare.
- Porträtteringen av Sverige som ett islamofobiskt land har pågått under en längre tid. Dels fortsatte det mediala intresset under flera månader efter koranbränningen i juni, dels bör händelserna under sommaren ses som ett led av händelser i Sverige som väckt liknande reaktioner. En liknande beskrivning förekom till exempel i samband med koranbränningen i januari 2023, men även i samband med de tidigare koranbränningarna 2020 och 2022, vid Lars Vilks bortgång och under informationspåverkanskampanjen mot socialtjänsten gällande omhändertagande av barn.
Om det verkligen skett en förändring av Sverigebilden är för tidigt att svara på. Förändringar av bilden av ett land sker långsamt och människor reviderar sällan sin bild av andra länder. Vi vet ännu inte heller om koranbränningar kopplas till Sverige specifikt eller mer generellt till väst eller västerländska värderingar. Frågan om en förändrad Sverigebild blir inte mindre komplex av att Myndigheten för psykologiskt försvar konstaterat att sommarens händelser i Sverige utnyttjats av utländska aktörer för att påverka uppfattningen om Sverige negativt.
Fördjupade studier senare i höst
För att se om det skett en förändring av bilden av Sverige genomför SI under hösten undersökningar både bland allmänheten och hos näringslivsaktörer om hur deras uppfattning om Sverige har förändrats. Undersökningarna genomförs i ett urval av länder i Mellanöstern, Nordafrika och Asien. I samma länder genomför SI även en sammanhållen och mer djupgående analys av mediebilden av Sverige. Resultaten av dessa studier publiceras sent i höst och i vinter.