Camilla Storskog, docent i nordisk litteratur, kan du berätta om en höjdpunkt för skandinavistiken under de här 50 åren.
Det är svårt att välja en enskild höjdpunkt. Vi är stolta över alla våra studenter och det gläder oss att så många fortsatt sina studier på magister eller doktorandnivå inte bara i Italien men också i Norden, speciellt de senaste åren. Vi tolkar det som att vi lyckats ge dem en stadig grund att bygga på, gedigna språkkunskaper, konkurrenskraftig akademisk utbildning.
Hur ser intresset ut för skandinavistiken i Milano?
Medan antalet språkstuderande generellt minskar har vårt antal inskrivna hållit sig ganska jämnt under de senaste åren. Det handlar om cirka 50 nya studenter varje år.
Hur kommer det sig att italienare väljer att lära sig svenska?
Många olika kulturfenomen väcker intresse för alla de tre skandinaviska språken. Länge var det musiken, hårdrock och heavy metal, på senare tid TV-serier, till exempel norska Skam. En del ser moderna nordiska språk som en inkörsport till högre studier i fornnordiska och germansk filologi, andra hoppas kunna att arbeta med översättning av nordisk skönlitteratur till italienska. Över lag har vi också fått intrycket att många av våra studenter drömmer om att flytta till Skandinavien där arbetsmarknaden för unga kanske ser bättre ut än i Italien.
Berätta om jubileumskonferensen
För att fira våra första 50 år bestämde vi oss för att stå som värdar för den elfte italienska skandinavistikkonferensen. Årets tema ̶ Arkitektur i nordiska språk och nordisk litteratur ̶ lockade ett stort antal forskare. 40 bidrag godkändes och konferensdeltagarna kom från alla italienska lärosäten där undervisning i Skandinavistik erbjuds. Det var fint att se samarbetsandan mellan de många doktoranderna och det äldre gardet. Kollegor från England, Danmark, Norge, Sverige, Polen och Mexiko hedrade oss också med sin närvaro.
Programmet för de tre dagarna var digert och täckte olika former av dialog mellan arkitektur, litteratur, språk och kultur i Norden: från syntaktiska strukturer i fornisländska till byggklossarna i de moderna språken i ständig förändring; från Kierkegaards Köpenhamn till Folkhemmets utopier och dystopier.
Konferensen var öppen för allmänheten och publiken talrik och bred under alla tre dagarna. Förutom språk- och litteraturvetare på olika nivåer vid universitet och högskolor, kom många studerande och tidigare inskrivna vid universitetet i Milano
Vad händer nu?
Vi planerar nu att publicera artiklar som bygger på bidragen i en konferensvolym eller i ett specialnummer av någon tidskrift. Tanken är att göra publikationen fritt tillgänglig online och vi hoppas att den ska utgöra ett bidrag till den vetenskapliga diskussionen om dialogen mellan arkitektur, litteratur, språk och kultur i Norden och komma till nytta speciellt i skandinavistikundervisningen.
Fortsätter firandet under året, i så fall hur?
Vi tar nu itu med planeringen av publikationen. En pizzakväll i sällskap av alla studenter som hjälpt oss med mycket av det praktiska arbetet kring konferensen står också på programmet!