Therése Sjömander Magnusson, direktör för Nordiska Afrikainstitutet
I både Sydafrika och Nigeria är kännedomen om Sverige låg men associationerna till landet positiva. Vad tror du kan förklara den positiva uppfattningen om Sverige?
Bilden av Sverige i Sydafrika samt i viss mån även Nigeria grundar sig till stor del i det historiska perspektivet. I båda länderna har Sverige bidragit inom många nischer. Det har funnits en bredd av svenskt engagemang, inom bistånd, handel och även forskningssamarbete. Även ekonomiska bidrag har varit viktiga för synen på Sverige. Många civilsamhällesorganisationer har fått direkt stöd, vilket bidrar till positiva associationer.
I Sydafrika gav Sverige bidrag till frihetskampen mot apartheid i en tid då få andra aktörer gjorde det. Många personer som idag innehar ledande och beslutsfattande ställning inom akademin, näringslivet och policysfären är från den generation då Sverige var väldigt aktivt i sitt stöd. De talar i mycket positiva ordalag om Sverige och deras bild är viktig. I Nigeria associeras Sverige i hög grad med den nordiska eller svenska välfärdsmodellen, som anses vara attraktiv och intressant, samt med mänskliga rättigheter. Sverige står fortfarande för en välfärdsmodell som många afrikaner efterfrågar. Som SI:s rapport tar upp associeras Sverige också med svenska företag. Man känner till IKEA och Volvo och kanske även spel- och musikindustrin, till exempel Spotify. Den yngre generationen känner inte minst till Sverige utifrån den tekniska sfären eftersom de använder digitala produkter baserade på svensk utveckling.
Historiska band har fortfarande en positiv påverkan. Idag ser vi dock en ny situation, och det är svårare för Sverige att sticka ut. Sverige hade tidigare något av en särställning i Sydafrika, mycket på grund av det historiska engagemanget. Idag satsar många länder, som Kina och Turkiet, väldigt mycket på så kallad mjuk makt. Där ligger Sverige lite i bakvattnet. Även andra länder, exempelvis från området kring Persiska viken, har en stor närvaro som Sverige inte kan matcha. Och det är egentligen inte heller nödvändigt. Däremot behöver vi tänka på hur vi jobbar med de mjuka värdena kopplat till den svenska identiteten. En utmaning är hur vi ska lyckas nå den yngre generationen i länderna, vilket är centralt för att stärka varumärket Sverige. Svårigheten med att få ett Schengen-visum är en stor utmaning, samtidigt som Kina satsar – det ska vara enkelt att studera i Kina. I afrikanska länder har det bland akademiker och studenter börjat etablera sig en negativ bild av EU med visumhinder. Detta kan på sikt vara helt förödande, för arbetet att attrahera talanger, men också för mellanmänskliga relationer. Forskning och utbildning har historiskt visat sig stärka bilden av ett land. Att befinna sig i ett land påverkar såklart en persons bild av det, men institutionella samarbeten mellan Sverige och länderna är också viktiga.
En allmänhet i Sydafrika och Nigeria anser att Sverige har relevant kunskap och erfarenhet inom mänskliga rättigheter och hälsa och social välfärd. Vad tror du kan förklara det?
För det första, bredden av svenskt engagemang inom bistånd, humanitärt stöd, myndighetssamarbete och så vidare – det ska man inte underskatta.
För det andra, den svenska välfärdsmodellen, som inte nödvändigtvis anses vara svensk, utan skandinavisk. Modellen ses som ett bra exempel på en samhällsutveckling där alla har väl utbyggda rättigheter men även skyldigheter. Den respekterade organisationen Afrobarometer gör medborgarenkäter över hela den afrikanska kontinenten och har bland annat tittat på vilken samhällsmodell den afrikanska allmänheten är ute efter. Man uppskattar Kinas engagemang, jobbskapande och infrastruktursatsningar. Men man vill leva i den skandinaviska samhällsmodellen. Den är dock inte alltid förknippad med Sverige, bland annat eftersom den yngre generationen tar del av en stor mängd intryck.
Till sist något som vi hör allt oftare. Att Sverige, inom den politiska och ekonomiska eliten och bland yngre i Afrika, inte längre uppfattas som en moralisk förebild. Vi knyts istället ofta samman med EU-kollektivet. Unga i Afrika ser sig som globala medborgare och Sverige framstår inte nödvändigtvis som ett starkt varumärke för dom. Schengenvisum kan också vara ett större problem än vi tror eftersom kraven från EU kan uppfattas som att man inte är önskvärd.
De som känner till Sveriges arbete med grön omställning och innovation har en mer positiv bild av Sverige än andra. I vilken utsträckning speglar det hur viktiga dessa områden anses vara i Sydafrika och Nigeria idag?
Det är viktigt att förstå att klimatomställningen av naturliga skäl är helt central i Afrika. Förutom det bredare samhällsperspektivet – att man påverkas – är den något man pratar om, något man är nyfiken på. Det intresse det skapar är viktigt.
Afrika är en ung kontinent – en majoritet av den afrikanska befolkningen är mellan 18 – 30 år. Det är en generation som tror på betydelsen av entreprenörskap inte minst på grund av att det är ont om arbetstillfällen. Svenska innovationer och teknik kopplat till grön omställning förknippas med hög kvalitet, hållbarhet och anses vara lösningsorienterad. Sverige skulle ytterligare kunna stärka sin position inom grön omställning och innovation genom att utgå från afrikanska länders önskan om att skapa värde lokalt. Man efterfrågar inte bara fler arbetstillfällen utan vill också dra lärdomar från svenska institutioner och myndigheter. Den typen av kompetensöverföring har visat sig mycket värdefull för att stärka bilden av Sverige.
Man vill veta vad Sverige har lärt av den gröna omställningen. Vad har Sverige gjort rätt respektive fel? Med det som utgångspunkt kan det bli ett samskapande. Det finns ett stort intresse för svenska erfarenheter. Det innebär ”goodwill” och en möjlighet för Sverige. Sverige kan satsa på t ex gemensam forskning tillsammans med afrikanska institutioner, vilket kan skapa mervärde. Svenska universitet kan vara på plats tillsammans med svenska företag. Här finns möjligheter för Sverige och ansatsen är en central del av reformagendan: den strategiska inriktningen för biståndet som betonar vikten av synergier mellan utvecklingssamarbete, främjande och handelspolitik för en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt.
Det är också viktigt med bredare samhällsforskning om Afrika för att fördjupa förståelsen för lokala förutsättningar och de längre horisonterna. Exempelvis Kina agerar väldigt långsiktigt och justerar sina insatser efter vägen. Här finns möjligheter för Team Sweden, myndigheter, företag, organisationer och forskare som verkar för att främja Sverige att samordna sig.
Fredrik Åhsberg, ansvarig för ambassadens politiska och handelssektion, Sveriges ambassad i Abuja
Kännedomen om Sverige i Nigeria är låg men uppfattningen om Sverige positiv. Vad skulle kunna förklara det?
Ett återkommande tema i Afrika är Sveriges historiska engagemang i frihets- och självständighetsrörelserna, särskilt i Sydafrika. I Nigeria har Sverige varit närvarande sedan självständigheten och även om vi är relativt okända har vi, inklusive vår privata sektor, varit en konstant aktör. Det har skapat en grund för positiva associationer. Det finns viss kunskap om Sverige även bland de som inte känner till landet särskilt väl (varumärken som ABBA, Zlatan och IKEA – klassiska ”selling points” för Sverige), men Sverige blandas ofta ihop med Schweiz.
Sverige förknippas nog mer med Norden än med EU i Nigeria. Vartannat år genomför vi en stor nordisk handelskonferens i Lagos kallad Nordic Nigeria Connect. Det tror jag har gett en del good will och synlighet. Även det gemensamma nordiska utrikesministerbesöket tidigare i år har bidragit med förbättrad kännedom om Norden. Utöver med våra nordiska grannar, samarbetar vi så mycket vi kan med EU och de 19 medlemsstater som har diplomatisk närvaro i Nigeria.
Nigerianer med omvärldsintresse, exempelvis inom regeringsstrukturer eller privat sektor, har god koll på Sveriges historia av alliansfrihet samt att Sverige nu lagt om sin säkerhetspolitik och är Nato-allierad. Man vet också att Sverige saknar ett kolonialt förflutet – ”Sverige har ingen kolonial baksmälla” som vicepresidenten sa under besöket i Stockholm i oktober 2024.
I Nigeria anses Sverige vara ett attraktivt land för studier och arbete. Vilken betydelse kan den positiva uppfattningen ha för Sveriges arbete med att attrahera talang?
Svenska institutets (SI) stipendie- och ledarskapsprogram brukar översvämmas med ansökningar från Nigeria. Vi på ambassaden informerar aktivt om möjligheterna men kan inte helt förklara hur det kommer sig att så många nigerianer är intresserade av vad Svenska institutet och universiteten erbjuder. Det tyder på att det finns en kunskap om det svenska universitetssystemet och livskvaliteten det svenska samhället erbjuder.
Den ekonomiska situationen i Nigeria tvingar också många att söka möjligheter utomlands. Den nigerianska befolkningen är generellt välutbildad och kan konkurrera med andra länders akademiska talanger. Sverige anses vara ett av många alternativ och är intressant eftersom priserna är lägre än i t ex USA och Storbritannien. Svensk innovation och företagsamhet och vår närvaro på internationella marknader kan också spela in.
Samtidigt är det en moralisk fråga hur mycket Sverige bör bidra till att talanger lämnar Nigeria. Talangattraktion i all ära men vill vi bidra till brain-drain? Vi skulle gärna se att man i högre utsträckning utbildar sig i Sverige och sedan åker tillbaka till Nigeria och bidrar inom exempelvis hållbarhet. SI:s ledarskapsprogram Global Executive Programme och Impact Pioneers har varit mycket uppskattade av deltagarna. Programmet har också bidragit till fina kontakter mellan ledare från Nigeria och Sveriges ambassad.
De som känner till Sveriges arbete med grön omställning och innovation har en mer positiv bild av Sverige än andra. Hur kan Sverige nå ut bredare i Nigeria, där anti-korruption och ekonomisk utveckling idag generellt anses vara ännu mer prioriterade utmaningar?
Vi har börjat få igång ett intensivt besöksutbyte i båda riktningarna mellan Sverige och Nigeria. Man ska inte underskatta tyngden och den uppmärksamhet besöken får. Besöken har gett ett uppsving i medvetenheten om Sverige, samt ökat intresset för svenska företag och för Sveriges ambassad och hur ambassaden kan involveras i olika projekt. Nigeria är en relationsekonomi – starka relationer är avgörande för att kunna påverka, driva igenom affärer och genomföra förändringar.
Innovation och grön omställning diskuteras verkligen i Nigeria idag. Jag arbetade i Nigeria 2020 och 2021 och vill minnas att klimatförändringar knappt nämndes av nigerianska företrädare. Det är annorlunda idag och man kan säga att det har skett en diskursförändring i positiv riktning, vilket är bra för oss. Vi har jobbat med frågorna länge i Nigeria, men nu känner vi att vi får gehör i federala- och delstatsstrukturer.
Sverige har också ett aktivt näringsliv. Många företag jobbar inom grön och digital omställning, är stora på marknaden och har varit i Nigeria länge. Ericsson är en väldigt stor och viktig aktör vad gäller de digitala frågorna och exempelvis Scania när det gäller grön omställning och övergång till fossilfria bränslen. Team Sweden, inte minst Business Sweden, Swedfund och EKN/SEK, genererar intresse. Team Swedens olika exportfinansieringslösningar har intresserat nigerianerna. Det handlar inte om direkt bistånd, inte heller om ”hårda affärer”, utan om en paketlösning som är nästan unik. Nigerianerna gillar den här lösningen – man vill inte vara en ”Oliver Twist” (nigeriansk slang för tiggare) samtidigt som finansieringslösningar för stora affärer är ett måste. Det finns en ganska god uppfattning om vad Team Sweden-lösningen innebär och att den ger landet mer frihet och flexibilitet.
Sverige har inget bilateralt bistånd till Nigeria. Många gånger kan det vara en fördel eftersom det inte skapar den speciella givare-mottagarland-relation som nigerianerna nästan förväntar sig från västliga företrädare. När ambassaden organiserade en ”clean up” i Abuja på World Cleanup Day blev de lokala myndigheterna förvånade av att ambassaden kom till dem för stöd. Från nigerianskt håll ses det nästan som unikt och visar på den svenska identiteten – vi vill ha jämlika relationer med länder i Subsahariska Afrika och det uppskattas mycket i Nigeria.
Läs studien om bilden av Sverige i Nigeria och Sydafrika här