GSPI mäter FN:s 193 medlemsstaters mjuka makt. Den övergripande rankningen är en sammanvägning av ländernas anseende, deras upplevda inflytande över andra länder, hur välkända de är samt hur de uppfattas inom åtta olika delområden. Undersökningen genomförs bland en allmänhet i 101 länder.
Samma länder som förra året finns med bland de tio högst rankade. Sveriges övergripande placering är 13, jämfört med 11 förra året – en placering som är i linje med Sveriges resultat över tid.[1]
Den övergripande rankingen toppas återigen av USA. Därefter följer Kina, Japan och Storbritannien. USA:s position byggs i stor utsträckning upp av att de är världens mest välkända land och uppfattas ha mest inflytande över andra länder. I år är det dock tydligt att USA:s anseende har försämrats. Den amerikanska administrationens agerande nationellt och internationellt har påverkat. Många länder anser att landets inflytande är negativt. Sett till anseende rankas USA nu på plats 26, jämfört med 15 förra året och 11 under 2024. En del bedömare menar att den amerikanska administrationens hållning har gynnat Kinas attraktionskraft. Bilden av Kina har stärkts inom de flesta områdena, däribland internationella relationer, handel och investeringar samt utbildning och vetenskap. Inom dessa områden rankas Kina bland de tre främsta länderna i världen.
Synen på de tre stormakterna USA, Kina och Ryssland är polariserad. Länder i väst har en negativ syn medan uppfattningen varierar i andra delar av världen.
Sveriges anseende stärkt i Nordamerika och MENA
Sett till anseende rankas Sverige precis som förra året globalt på plats 7. Schweiz har fortsatt det allra mest positiva anseendet av alla länder. Japan (plats 2), Kanada (plats 3) och Tyskland (plats 4) finns också i toppen.
Sveriges goda anseende bygger på att vi uppfattas vara starka och attraktiva inom flera områden, som samhällsstyre, hållbarhet, näringslivsklimat, relationer till omvärlden, utbildning, vetenskap samt värderingar. Undersökningen bekräftar också att det finns stor potential att öka kännedomen om Sverige – vårt land är inte särskilt känt bortanför närområdet.
Mest positivt är Sveriges anseende i Nordamerika och Europa. I Nordamerika är det endast Schweiz som rankas före Sverige. Sverige anses både i Kanada och i USA vara mycket starkt inom områden som samhällstyre, utbildning, vetenskap samt handel och investeringar. Även i Europa finns en mycket positiv syn på Sverige. Sverige rankas på plats 4 sett till anseende, jämfört med 3 förra året, och uppfattas positivt inom alla områden som mäts i GSPI.
Bland regioner är Sveriges anseende svagast i Mellanöstern och Nordafrika (MENA), men Sverige placerar sig på plats 14 bland 193 länder. På övergripande nivå ser vi en återhämtning för Sverigebilden efter uppmärksamheten i samband med koranbränningarna och LVU-kampanjen, även om bilden inte är riktigt lika positiv som innan.
Samhällsstyre ett styrkeområde
Samtidigt som demokratin utmanas runtom i världen brukar Sveriges uppfattas vara ett av de länder i världen som har det starkaste samhällsstyret. Sverige finns på plats 4 globalt och rankas ännu högre i Nordamerika och Europa, på plats 1 och 3. Den minst positiva synen finns i MENA, men i en internationell jämförelse står Sverige starkt på plats 9. Både i MENA och andra delar av världen anses Sverige vara politiskt stabilt, ha låg korruption och respektera mänskliga rättigheter.
Varierad syn på befolkning och värderingar
I de allra flesta delar av världen finns en mycket positiv syn på Sveriges befolkning och våra värderingar. På global nivå rankas Sverige på 4:e plats. Samtidigt finns geografiska skillnader.
Tolerans och generositet brukar vara starka associationer till Sverige. Den bilden av Sverige utmanades i Mellanöstern och Nordafrika i samband med LVU-kampanjen och koranbränningar. Idag har synen på Sverige återhämtat sig i vissa avseenden i regionen, men det gäller inte synen på Sverige som tolerant och generöst. Sverige rankas på plats 54 inom tolerans och plats 123 inom generositet, jämfört med plats 2 och 7 i Europa. Det finns dock undantag i MENA. Irak anser att Sverige är ett av världens mest toleranta länder och rankar Sverige på plats 9, jämfört med 60 i Saudiarabien. GSPI visar att det är främst i Saudiarabien och i Egypten som en allmänhet tycks vara kritiskt inställd. Detsamma gäller också i varierande grad synen på våra nordiska grannländer samt på USA, Tyskland och Schweiz.
Sverige – attraktivt inom handel och hållbarhet
Sverige har en mycket stark position inom handel och investeringar och finns globalt på 7:e plats bland 193 länder. Svenska produkter och varumärken anses vara attraktiva, även i geografiskt mer avlägsna länder, exempelvis Kanada, Kina och Singapore. Grön omställning, som är centralt inom det svenska näringslivet, är ett av Sveriges främsta styrkeområden. Sverige rankas på plats 3. USA och Kanada hör till de länder som rankar Sverige mycket högt på detta område. Detsamma gäller flera europeiska länder, men Sverige har en tydlig profil inom hållbarhet även i andra delar av världen som i Subharariska Afrika och Mellanöstern.
I vissa delar av världen bortom Europa och Nordamerika finns utrymme att stärka synen på svenskt affärsklimat och på svenskarna som lätta att göra affärer med. Det gäller särskilt i Mellanöstern och Subharariska Afrika. Låg kännedom om Sverige kan vara en orsak till att den svenska affärskulturen inte alltid uppfattas vara samarbetsinriktad.
Stark attraktionskraft för Sverige
En viktig indikator på ett lands attraktionskraft är i vilken utsträckning människor vill besöka landet, för jobb, studier eller som turister. Kan människor tänka sig att köpa produkter från landet eller investera i det? GSPI pekar mot att Sverige har en mycket stark attraktionskraft. Inte bara i västvärlden utan även i länder i Mellanöstern, Latinamerika och Asien. Där rankas Sverige på regional nivå på plats 17, 6, och 8 bland 193 länder, när en allmänhet får rekommendera andra länder.
Om undersökningen
Global Soft Power Index utförs av Brand Finance och mäter olika faktorer som samverkar för hur ett lands varumärke uppfattas i jämförelse med andra länder. Undersökningen omfattar flera faktorer, inklusive synen på företagsklimat, kultur, styrelseskick, internationella relationer, medieklimat, utbildningssystem och länders befolkningar och värderingar. Studien omfattar också synen på länders hantering av framtidens hållbarhetsutmaningar. Årets undersökning baseras på en online-enkät som genomfördes 17 september och 27 oktober 2025 i 102 länder. Den baseras på drygt 150 000 personers åsikter om 193 länder. Urvalet strävar efter att vara representativt för en uppkopplad allmänhet. Studien utgår från två typer av insamling. Dels en webbaserad enkätundersökning bland etablerade online-paneler, dels köp av reklamutrymme via digitala marknadsföringstjänster i länder där tillgången på etablerade paneler är begränsad.
[1] Anledningen till att Sverige rankas lite lägre är något lägre poäng i år jämfört med 2025 inom de olika områden som mäts i GPSI. Skillnaden mellan åren är mycket liten.