Stort medialt intresse för Sveriges Natoansökan
Sveriges anslutning till Nato i början av mars 2024 blev en världsnyhet och mediernas intresse har varit stort sedan planerna på att ansöka blev kända. Narrativen om Sveriges Natoansökan har skilt sig åt i olika delar av världen. Den främsta skiljelinjen går mellan å ena sidan länder i väst och å andra sidan Ryssland och andra länder som har en anti-västlig hållning. Samtidigt har medierna behandlat liknande ämnen i nyhetsrapporteringen. Dessa ämnen tas dock upp utifrån helt skilda infallsvinklar.
Sveriges Natomedlemskap både välkomnat och avvisat
Länder i västvärlden har välkomnat Sveriges Natoansökan. Politiska ledare och medier har uppgett att Sverige kan stärka försvarsalliansen och bidra till ökad säkerhet. Sveriges förändrade kurs inom försvarspolitiken har förklarats med Rysslands invasion av Ukraina och Sverige har uppgetts stå upp emot Ryssland.
I Ryssland har intresset för Sverige Natoansökan varit stort. Politiker och nyhetsmedier har noga följt Sveriges väg mot Nato och i Ryssland framträder en bild som står i stark kontrast till den i väst. Det negativa mottagandet av ansökan från officiellt håll återspeglas i statliga mediers nyhetsrapportering, ett framträdande narrativ är att Sverige genom Natomedlemskapet bidrar till minskad säkerhet i Östersjöregionen. Sveriges sägs även vara ett osjälvständigt land, i händerna på Nato med USA i spetsen. ”Övergivandet” av ”neutraliteten” omnämns som en tragedi.
Sverige anses vara ett land med goda internationella relationer
Den färska undersökningen Global Soft Power Index 2024 bekräftar att Sverige har ett mycket gott rykte bland en allmänhet i andra länder och anses ha goda relationer med andra länder. Undersökningen, som bland annat mäter uppfattningen om ett land inom internationella relationer, pekar även mot att Natoansökan haft en begränsad påverkan på bilden av Sverige. I Turkiet anses Sverige i något lägre utsträckning än förra året bidra positivt inom internationella relationer, men rankas högt bland 193 länder. I Kina har uppfattningen om Sverige enligt GSPI förbättrats något och är relativt positiv. Saudiarabien har en betydligt mindre positiv syn på Sveriges roll inom internationella relationer, men där har sannolikt andra händelser påverkat mer än Natoansökan. I västländer är bilden av Sverige mycket positiv och stabil, exempelvis i USA och Storbritannien. Så är det även i Frankrike och Tyskland, där synen på Sverige har stärkts något det senaste året.[1]
Även i Nation Brands Index (NBI), genomförd under sommaren 2023, framgick att bilden av Sverige globalt är mycket positiv och att Sveriges bidrag till internationell fred och säkerhet är ett styrkeområde. På den indikatorn rankades Sverige på plats tre bland 60 länder och Sveriges position har varit i stort sett densamma över tid.[2] Många västländer, som Storbritannien, USA, Polen, Tyskland och Italien, anser att Sverige är ett av de länder som i allra högst utsträckning bidrar till internationell fred och säkerhet.[3] I Kina och Turkiet rankades Sverige 2023 lägre än föregående år på den indikatorn, men relativt högt bland 60 länder.[4]
I Ryssland anses Sverige i lägre utsträckning än innan Natoansökan vara ett land som bidrar till internationell fred och säkerhet.[5] En färsk undersökning från Levada Center i Ryssland visar dock att den ryska allmänheten 2024 har fått en något ljusare bild av Sverige. Orsaker kan vara att allmänheten i grunden har en relativt positiv syn på Sverige och att medierapporteringen om Sveriges ansökan haft en begränsad effekt. Betydligt färre ryssar säger idag att det svenska Natomedlemskapet utgör ett hot mot Ryssland, över hälften kände inte ens till att Sverige skulle gå med i Nato i närtid.[6]
Natoansökan har haft begränsad effekt på bilden av Sverige
Aktuella undersökningar pekar mot att Natoansökan har haft en begränsad påverkan på bilden av Sverige bland en allmänhet, efter tapp i en del länder utanför väst mellan 2022 och 2023. Att bilden av Sverige har försämrats kraftigt i Saudiarabien bedöms främst hänga samman med negativa reaktioner på koranbränningarna, även om Sveriges Natoansökan kan ha tolkats som ett negativt steg i västlig riktning. I Kina syns ingen negativ effekt av Natoansökan. Istället har synen på Sveriges roll inom internationella relationer förbättrats något mellan 2023 och 2024. Även i Ryssland har synen på Sverige förbättrats efter ett tapp 2022.
I väst kännetecknas bilden av Sverige överlag av stabilitet snarare än en positiv ”Natoeffekt”. Det kan förklaras av att det redan sedan tidigare finns en mycket positiv syn på Sverige, av att Sverige under en längre tid närmat sig Nato och att ansökan setts som ett naturligt och välkommet steg.
Sammanfattningsvis blir det viktigt att fortsätta följa hur bilden av Sverige utvecklas bland olika målgrupper. En förklaring till att allmänhetens bild av Sverige har påverkats i begränsad omfattning av Natoansökan kan vara att man inte aktivt följer Sveriges agerande på samma sätt som exempelvis beslutsfattare kan ha ett intresse av att göra.
Om Global Soft Power Index och Nation Brands Index
Global Soft Power Index utförs av Brand Finance och mäter olika faktorer som samverkar för hur ett lands varumärke uppfattas i jämförelse med andra länder. Undersökningen omfattar flera faktorer, inklusive synen på företagsklimat, kultur (även attraktiv livsstil), styrelseskick, internationella relationer (inklusive hållbarhetstänk), medieklimat, utbildningssystem och människors värderingar (inklusive tillförlitlighet, tolerans och generositet). Studien omfattar också hur länders hantering av framtidens hållbarhetsutmaningar uppfattas. En online-undersökning genomfördes i 101 länder september – november 2023 och baseras på drygt 170 000 personers åsikter om 193 länder. Urvalet är representativt för en uppkopplad allmänhet. Studien utgår från två typer av insamling. Dels en webbaserad enkätundersökning bland etablerade online-paneler, dels i länder där tillgången på etablerade paneler en nyare metod, som innebär köp av reklamutrymme via digitala marknadsföringstjänster.
Ipsos Anholt Nation Brands Index (NBI) genomförs årligen av undersökningsföretaget Ipsos och bedömer styrkorna i 60 nationsvarumärken. Undersökningen gjordes från slutet av juni till början av augusti 2023 och bygger på frågor till 60 000 respondenter i 20 länder. Panelländerna har valts för att representera en stor andel av världens befolkning och BNP, och är länder med ett ekonomiskt och kulturellt inflytande. Respondenterna är individer som har tillgång till internet och är digitalt uppkopplade. Datainsamlingen i 2023-års undersökning gjordes mellan 27 juni – 3 augusti. Studien inkluderar frågor om kännedom, erfarenhet och uppfattning om olika länder samt frågor inom områdena befolkning, export, talang och investeringar, kultur, samhällsstyre och turism.
[1] I Global Soft Power Index 2024 rankades Sverige på följande platser inom området internationella relationer (förra årets rankning inom parentes): Turkiet 12 (8), Saudiarabien 34(20), Kina 14 (16), USA 8(5), Storbritannien 12(9), Frankrike 10(13) och Tyskland 4(9). Ryssland ingick inte i Global Soft Power Index 2024.
[2] Sedan 2019 har Sverige rankats på plats tre på indikatorn förutom 2022 då Sverige rankades på plats fyra.
[3] I Nation Brands Index 2023 rankades Sverige på följande platser på indikatorn bidrar till internationell fred och säkerhet (förra årets siffra inom parentes): Kina 15 (7), Saudiarabien 46 (7), Turkiet 17(10), Storbritannien 3 (12), USA 2(4), Polen 3(4), Tyskland 3(1) och Italien 2(3). Se även Omvärldens bild av Sverige (si.se)
[4] Ibid.
[5] Ibid.
[6] Sverigebilden i Ryssland har förbättrats | SvD. Levadacentrets undersökning genomfördes i oktober 2023.