I kampen för att hindra Coronasmittans spridning och begränsa krisens omfattning väljer Sverige en väg som skiljer ut sig. För omvärlden verkar detta bekräfta bilden av Sverige som ett land som ofta går en egen väg. Denna väg har traditionellt byggt på en tillitsbaserad grund med ett högt förtroende för myndigheterna, där avtal och förhandlingar ofta har valts framför lagstiftning. En grundton i rapporteringen är frågan om den svenska tilliten verkligen går att lita på i en krissituation som denna.
Rapporteringen om Sverige i stora internationella nyhetsmedier är just nu mera omfattande än vanligt. Financial Times, New York Times, The Guardian, BBC, CNN och många andra medier har alla skrivit artiklar och gjort inslag om den svenska strategin att bekämpa Covid-19. Fokus ligger på att Sveriges val av väg och på de bakomliggande orsakerna till det vägvalet. Vi bedömer att de mer sakligt neutrala artiklarna totalt sett är fler, men att kritiska artiklar i ett flertal länder tenderar att delas i högre grad. Det finns också kritik mot Sveriges strategi i de flesta länders nyhetsmedier.
I Svenska institutets bevakning ser vi ett antal kritiska artiklar på flera språk som beskriver Sveriges strategi som ”ett riskabelt spel”. Många tolkningar görs där strategins avvägning mot ekonomiska intressen är en, men där presenteras också förklaringar till Sveriges strategi. Sveriges självständiga myndigheter, den höga tilliten till institutioner samt att medborgare förväntas kunna ta ett stort personligt ansvar röner intresse. Myndigheter, politiker, experter och medborgare får bekräfta den ”svenska traditionen”, som i grunden ofta framställs som något positivt. Vi ser en nyfikenhet på Sverige, vilket uttrycks i frågor kring huruvida Sverige vet något andra länder missat.
I sociala medier har vi tills nyligen sett att antalet publiceringar om Sverige ligger på en genomsnittlig nivå. Efter president Trumps referenser till Sverige kan detta snabbt förändras. Det såg vi då presidenten uttalade sig om ”Last night in Sweden” liksom vid häktningen av ASAP Rocky.
Även i de digitala kanaler där Svenska institutet kommunicerar om Sverige med utländska målgrupper väcker pandemibekämpningen uppseende och leder till både kritiska och positiva reaktioner.
Sammantaget ser Svenska institutet alltså en blandad bild av hur Sveriges Corona-bekämpning återges internationellt. Det är tydligt att Sveriges vägval engagerar och ibland provocerar.
I ljuset av den globala kris som spridningen av Coronaviruset utgör blir det extra angeläget att följa hur omvärlden uppfattar Sverige. Vi vet att länders varumärken ofta är stabila och tar lång tid att förändra, men i denna situation har vi aldrig varit förut. Att analysera omvärldens reaktioner ger viktiga pusselbitar till att förstå hur svenska erfarenheter, samhällslösningar och synsätt fortsatt kan vara intressanta internationellt. Det är avgörande för ökad attraktionskraft, stärkt export och ytterligare internationalisering i ett läge där Sverige ställs inför extraordinära utmaningar.
Kan man lita på den svenska tilliten – det resoneras det nu kring i internationella medier. När krisen klingat av kan vi nog förvänta oss en än mer intensiv internationell diskussion om vårt lands vägval, oavsett faktiskt utfall av strategin.
Madeleine Sjöstedt
Generaldirektör Svenska institutet
Fotonot: Texten är även publicerad i Expressen den 11 april 2020.