Ett svenskt Nato-medlemskap – förändrar det bilden av Sverige?

När Sverige den 18 maj lämnade in en ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato innebar det ett historiskt steg för ett land som i utrikes- och säkerhetspolitiken länge betonat betydelsen av alliansfrihet. Men frågan är i vilken utsträckning ett Nato-medlemskap egentligen kan komma att påverka bilden av Sverige?
The Swedish Flag

Även om det är för tidigt att dra några definitiva slutsatser går det att få en indikation genom att belysa områden av relevans för bilden av Sverige. Ett par områden är den befintliga bilden och hur Sveriges väg mot ett Nato-medlemskap porträtteras i den omfattande internationella nyhetsrapporteringen om händelsen. Även Sveriges agerande och hållning inom utrikes- och säkerhetspolitiken, idag och över tid, kan ha betydelse. Detta har Cecilia Andrae, senior rådgivare på Enheten för Sverigebildsanalys, tittat närmare på.

Sverige uppfattas bidra till internationell fred och säkerhet

SI:s studier visar att kännedomen om Sverige inte är så hög internationellt, bortsett från i vårt geografiska närområde, men att Sverige ändå har en tydlig identitet – ett ”DNA”. Även om en allmänhet i andra länder inte känner till Sverige så väl har de ofta relativt tydliga bilder av vad Sverige är och står för. Generellt finns det en positiv bild av Sverige.  

En del av Sverigebilden handlar om det svenska samhället och samhällsstyret, som  uppfattas som stabilt och demokratiskt. Sverige som en demokratisk röst och aktör i världen har också gett avtryck. En allmänhet i andra länder anser att Sverige är ett land som bidrar internationellt, vilket i hög utsträckning uppfattas positivt. Sverige uppfattas bidra i det globala klimatarbetet och för att bekämpa fattigdom, samt vara ett land som beter sig ansvarsfullt inom internationell fred och säkerhet.  

Bland andra länder som också i hög grad uppfattas bidra till internationell fred och säkerhet finns såväl Natomedlemmar som icke-Nato-länder. Kanada och Schweiz är de två länder som i högst uträckning anses bidra till internationell fred och säkerhet, därefter kommer Sverige, Tyskland och Australien. En gemensam nämnare bland dessa länder är att det handlar om demokratier som tydligt står för mänskliga rättigheter och jämlikhet, som ofta har hög synlighet på den internationella arenan och agerar inom områden av betydelse för utvecklingen globalt.  

Att allmänheten uppfattar och värderar hur ett land agerar framgår bland annat av färska undersökningar som visar att människor har en positiv bild av länder som tagit ett aktivt ansvar för flyktingar från Ukraina, som exempelvis Polen och Moldavien. På samma sätt framgår att bilden av Ukraina sedan Rysslands invasion påverkats positivt, medan Rysslands agerande påverkat bilden av landet negativt.  

 Sammantaget bidrar länders agerande på den internationella arenan till att skapa deras identitet, eller varumärke. Även de värderingar som länder uppfattas stå upp för spelar roll. Sverige uppfattas vara ett land med ett välfungerande samhällssystem som tar ett internationellt ansvar för fred och säkerhet tillsammans med en del andra länder, såväl Natomedlemmar som länder som inte är med i Nato. Men bilden av länder bygger också på betydligt fler delar än deltagandet i försvarsallianser. Det avgörande tycks vara vad man uppfattar att länder står för och hur de agerar på den internationella arenan 

Stort intresse för Sveriges väg mot Nato i internationella nyhetsmedier  

Sveriges process mot ett Nato-medlemskap har väckt ett mycket stort intresse i internationella nyhetsmedier de senaste månaderna. Särskilt stort är intresset i Ryssland, men rapporteringen har också varit mycket omfattande i de nordiska grannländerna. SI har också följt rapporteringen i Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA.  

Ett av huvudbudskapen i den internationella nyhetsrapporteringen är att svensk säkerhetspolitik genomgår en historisk omsvängning. Det framgår att strävan efter alliansfrihet varit en central del i svensk säkerhetspolitik och att Sverige i över 200 år stått utanför krig. Att Sverige nu ansöker om medlemskap i Nato uppges vara en konsekvens av det förändrade säkerhetsläget i Europa till följd av Rysslands invasion av Ukraina. 

I rapporteringen om Sveriges väg mot en ansökan till Nato uppges ibland neutraliteten vara en ideologi och en del av den svenska identiteten, eller Sveriges ”DNA”. I till exempel Finland lyfts att frågan om ett Nato-medlemskap är ideologisk för Sverige medan den för Finland är pragmatisk. Neutralitetspolitiken uppges vara central särskilt hos Socialdemokraterna, men även i en del andra partiers ideologier.  

I ett annat spår av rapporteringen resoneras kring om Sverige i praktiken kan anses ha varit neutralt eller alliansfritt. Här tas det nära samarbetet med Nato ofta upp. Att Sverige bistått Ukraina med vapen uppges ibland vara ett exempel på ett slutligt avsteg från neutraliteten. Det är endast i ryska medier som Sverige, enligt ryska officiella företrädare, uppges förlora sin suveränitet i och med ett Nato-medlemskap. Ryssland är också det land som uttalar sig om svensk neutralitet som något mycket önskvärt som bör bibehållas. Västliga medier uppger istället att Sverige inte backar för hoten från Ryssland utan självständigt beslutar i frågan om Nato-medlemskap. Sveriges närmande till Nato uppges vara ett resultat av ett helt nytt säkerhetspolitiskt läge som kräver nya ställningstaganden.  

Sammantaget framträder i den internationella nyhetsrapporteringen bilden av att neutralitet stundtals är en ideologi i Sverige. Den uppges ibland vara en del av den svenska identiteten och viktig för Sveriges eftersträvade roll som humanitär stormakt. Samtidigt ifrågasätts stundtals den svenska hållningen och det noteras att Sverige sedan länge har ett nära samarbete med Nato. Ett Nato-medlemskap uppges alltså utgöra ett ideologiskt avsteg, men inte i samma utsträckning ett stort avsteg från den faktiskt förda politiken.  

Slutsatser

Sverige har en lång tradition av att ta ett internationellt ansvar och att vara en demokratisk röst och kraft i världen, och bilden av Sverige utomlands är positiv. Inom utrikespolitiken har Sverige länge varit ett land som tydligt tagit ställning för demokrati och självbestämmande internationellt. Sverige uppfattas vara ett land som bidrar internationellt, samt vara en del av väst och EU. Det finns också en kännedom om att Sverige sedan länge har ett samarbete med Nato.  

Idag finns länder som är mer och mindre positiva till ett eventuellt svenskt Nato-medlemskap. I väst uppfattas ett svenskt Nato-medlemskap som ett stort – men naturligt – steg till följd av det nya säkerhetsläget. I Ryssland är uppfattningen en helt annan. En fråga som blir intressant att följa är om uppfattningen om Sverige hos en allmänhet i olika länder kommer att ändras i och med ett Nato-medlemskap. I nuläget finns inget som pekar mot det. Istället är det sannolikt att Sveriges agerande på den internationella arenan, samt de värden Sverige står för, även framåt kommer att vara en viktig del i hur Sverige uppfattas.