Kan man ens mäta lycka? Inom forskarvärlden tycks man faktiskt allt mer säker på att det går att besvara båda dessa frågor på ett tillfredsställande sätt.
I den årliga undersökningen World Happiness Report (WHR) får 100 000 personer över hela världen får svara på en rad frågor. Kombinerat med officiell statistik kring BNP per capita och förväntad livslängd med friska år, har forskarna sedan starten 2012 lyckats mejsla fram en rankinglista över de flesta av världens länder, 2024 är det 143 stycken och Sverige rankas på plats fyra.
– Lycka är en nyckelfråga för ett motståndskraftigt samhälle och ett konkurrenskraftigt Sverige. Det menar Lars Strannegård, rektor vid Handelshögskolan i Stockholm, som har världens första professor i lycka.
SI har frågat professor Micael Dahlen varför lycka är viktig för svensk konkurrenskraft. Men först ska vi blicka mot vårt grannland österut.
Finland ständigt i topp
2018 hände något som genererade rubriker internationellt: när alla parametrar hade sammanställts var det Finland som fanns överst på den åtråvärda lyckopallen. I många fall var kommentarerna skeptiska eller rentav raljanta – hur kunde ett mörkt och kargt land som Finland vara lyckligast? Hur går den där mätningen till egentligen? Men situationen har varit stabil de senaste åren. 2024 års rapport är inget undantag och med avstamp i WHR kommuniceras Finland numera som ”The Country of Happiness”. Vilka områden lyfter man för att bekräfta det påståendet?
Miljö och natur: Frisk luft och ständig tillgång till naturen – landets yta består av 75 procent skog och 188 000 sjöar.
Frihet och tillit: Finland rankas högst i en sammanställning från EU om hur mycket invånare litar på varandra. Dessutom anses landet vara ett de minst korrupta i världen.
Familjeliv: Föräldraledighet och ekonomisk trygghet under de familjebildande åren är fortsatt relativt unikt i de nordiska länderna, ett faktum som används ofta i den finska kommunikationen.
Utbildning: Den finska skolan anses vara en av de bästa i världen, och tidigt i skolåldern får barnen lära sig om klimat och källkritik.
Näringsliv: Precis som i Sverige finns här en dynamisk relation mellan stora industribolag och små spännande startups. Generellt genomsyras näringslivet av hög utbildning, stabil ekonomi och generös kompetensutveckling, vilket ur ett lyckoperspektiv både gynnar basal trygghet och självförverkligande. Finland var dessutom först i världen med att ta fram en handlingsplan för cirkulär ekonomi.
Kultur och media: Det finns uppenbarligen ett slags eget DNA inom landets kreatörer och deras tolkning av mode, design, konst, musik och spel. Pressfriheten är stark. Här finns också flest metalband per capita i världen (om det signalerar lycka eller inte får vara osagt).
Lycka – en del av svensk konkurrenskraft
Har då inte Sverige också allt eller mycket av detta? Jo, och många av områdena är redan idag viktiga delar av kommunikationen om Sverige och främjandet. Sverige är samtidigt också ett större land än Finland, mer globalt sammankopplat, och med en annan befolkningssammansättning. Sverige rankas på plats 4 i World Happiness Report – en hög placering. Ambitionen är att nå ännu högre, ett arbete som professor Micael Dahlen på Handelshögskolan är en del av. Vi har frågat honom varför lycka är viktigt för svensk konkurrenskraft.
– Därför att lycka är en grund för att göra livet bättre och till och med de flesta människors svar på vad som är ett riktigt gott liv, visar vår forskning. Och ett lyckligt land är ett land många människor vill leva i, komma till, verka inom, besöka, ha utbyten med.
Micael Dahlen säger också att han redan kunnat se hur Sveriges uppåtgående trend i WHR-rankingen har ökat intresset för vårt land på olika sätt från alla möjliga håll i världen. Han menar också att detsamma gäller missionen han är en del av, att placera lycka högre på agendan i Sverige.
– Den skapar ett stort intresse och sänder signaler om att vi vill ge alla, både människor och organisationer, förutsättningarna att må och fungera så bra och hållbart som möjligt.