Under invigningen av de nyrenoverade lokalerna i 1500-talsbyggnaden mitt i Marais-kvarteren visades öppningsutställningar om stadsplanering, naturskydd och de senaste textiltrenderna.
1971 hade inte många år passerat sedan 1968, då studentrevolten satte sin prägel på tidsandan och samhällsfrågor och politik diskuterades hett, både i Sverige och Frankrike. Intresset för den svenska modellen var stort, liksom frågor om utbildning och jämställdhet.
Svenska institutet i Paris blev snabbt ett skyltfönster för Sveriges nytänkande kultur, från barnlitteraturens kavata hjältar och hjältinnor till 10-gruppens medlemmar, som gjorde sig ett namn när de sydde och klädde möbler under pågående utställning.
Alltsedan 1970-talet har Sveriges enda kulturhus utomlands bjudit på ett rikt utbud av utställningar, teater, film, konserter, debatter och föreläsningar och idag är institutet ett av de mest välbesökta utländska kulturinstituten i den franska huvudstaden.
Med från starten fanns även svenskundervisningen, som framför allt lockade studenter som hade kärleken, den svenska modellen och Bergman som motivation. När Sverige gick med i EU 1995 ökade efterfrågan på svenskkurser markant och blev en brygga till studier och arbete.
Gästlägenheter för forskare och kulturarbetare och samarbeten med Nationalmuseum kring Tessininstitutets samlingar är andra delar av verksamheten som sätter sin prägel på institutet än i dag.
Under hela 2021 kommer Svenska institutet i Paris att uppmärksamma jubileet, som har temat vänskap.