Aurore Berger Bjursells stora filmintresse tog fart i trettonårsåldern. Efter grundskolan gick hon en filmlinje på gymnasienivå som sedan ledde vidare till filmstudier vid Sorbonnes universitet. Där valde hon att specialisera sig på skandinavisk film. Hon har också varit utbytesstudent på filmvetenskapen vid Stockholms universitet och bott av och till i Sverige.
Nu är hon tillbaka på Sorbonne igen med siktet inställt på doktorandstudier. Den här gången togs hon emot av den Nordiska institutionen. Men kravet från deras sida var att hon först måste göra ett provår på masternivå, så nu har hon äntligen fått en anledning till att plugga svenska ”på riktigt”.
– Tack vare svenska filmer har jag lärt mig svenska, säger Aurore. Men jag har ett ordförråd ibland som är väldigt 40-talsaktigt med uttryck som ”att vara syrak” och ”gosse lilla”.
– Kurserna i lingvistik på Sorbonne har fått mig att förstå varför vi uttrycker oss på helt olika sätt i Frankrike och i Sverige. I Frankrike utgår vi alltid från ett sammanhang och kommer sedan till det som vi vill uttrycka. Medan svenskarna utgår från det de vill säga och sedan förklarar varför de säger det de sa. Det är något som jag tar hänsyn till numera när jag skriver, berättar Aurore.
Till hösten 2020 hoppas Aurore kunna påbörja sina doktorandstudier vid Sorbonne.
Filmens väg till publiken
I sin masteruppsats undersöker Aurore Berger Bjursell hur digitaliseringen påverkat filmutbudet och filmkulturen. Hon arbetar med en närstudie av ett trettiotal så kallade ”smala långfilmer” som producerats under perioden 2009–2019. I urvalet för varje år ingår minst en film som bara visats i Sverige, en endast i Norden, en endast i Europa och en film som visats över hela världen. Aurore vill bland annat ta reda på hur filmerna har spridits, det vill säga var, när och hur ofta de har visats. Under sin vistelse i Stockholm kommer hon att samla fakta från olika filmdatabaser och intervjua filmdistributörer och filmregissörer. Det finns filmer som visats på flera filmfestivaler världen runt med stor succé och som fått statliga bidrag men som sedan knappt når marknaden.
– Jag har inga förväntningar när jag ser en film. Jag bryr mig inte om genrer, längd, format och liknande, fortsätter Aurore.
– Själva produktionen är inte det som intresserar mig mest. Jag tycker om filmer som redan finns och intresserar mig framför allt för mötet mellan en film och dess publik. Oftast försöker jag se en skandinavisk produktion varannan dag.
Ett utifrånperspektiv på svensk film
År 2018 kom Aurore Berger Bjursells bok om svensk film ut på svenska med titeln Femton år ny svensk film – tendenser, teman och talanger. Boken behandlar 350 filmer och berättar genom filmerna en historia om landet Sverige. Den tar även upp viktiga skeenden och trender i svensk filmhistoria.
– Det som förvånande folk i Sverige var att jag inte brydde mig om en film vunnit priser eller om den fått fina recensioner eller haft en stor publik. Jag behandlade alla filmer för det de var.
Aurore Berger Bjursell har även publicerat böcker om norsk film. Hon drev också i många år en fransk sajt om skandinavisk film. Numera publicerar hon regelbundet ett nyhetsbrev i ämnet. Det finns att prenumerera på via webbplatsen cineastre.net eller via Facebookgruppen Le cinéma scandinave.
Filmvisning i förändring
Den digitala tekniken gör att du kan se film på många olika sätt, på stora såväl som på små skärmar. Det är inte längre biograferna som står för den största spridningen av film. Numera finns det alternativa arenor för filmvisning. Förutom alla tjänster med streamade filmer nämner Aurore Johannes Nyholms film Koko-di Koko-da där regissören gav sig ut på vägarna runtom i Sverige i en gammal buss som fick fungera som biosalong. Det hela blev som ett event. På samma sätt har biograferna förändrats. Nu kan de ju även visa idrottsevenemang eller operaföreställningar.
– Det finns dock många som uppskattar att gå på bio. Att se en film tillsammans med andra påverkar din upplevelse. Du blir både mer fokuserad och mer avkopplad om du inte kan pausa eller hoppa över en scen, avslutar Aurore.
Aurores tips till andra stipendiater
– Det är viktigt att förbereda sin vistelse i god tid. Det kan dels vara svårt att hitta en bostad, dels måste du försäkra dig om att folk du vill träffa verkligen kan ta emot dig. Det är vanligt att många tackar ja, men sedan visar det sig att de inte har tid. Man måste alltid dubbelkolla.
Svenska institutet utlyser årligen korttidsstipendier till svenskstuderande i utlandet som önskar komma till Sverige för att samla material till ett examensarbete.