Nicholas Cull, professor i kommunikation, specialiserad på offentlig diplomati vid University of Southern California (USC):
Sveriges goda rykte bidrar till säkerhet – men utmanas ibland
Ett gott rykte är inte bara en trevlig bonus för ett land eller något som är ’trevligt att ha” – det kan vara avgörande. Ett land som uppfattas positivt och relevant av omvärlden kan mobilisera stöd i kriser. Det är därför jag talar om begreppet reputational security. Ett tydligt tecken på att detta faktiskt spelar roll är den energi fientligt inställda aktörer lägger på att försvaga sina motståndares anseende.
Sverige har länge haft ett starkt internationellt rykte, som dessutom förstärks av det nordiska varumärket. Sverige är ett land som inger förtroende och kan samla stöd för viktiga frågor. Men det goda ryktet är ingen självklarhet – det utmanas, särskilt av medier med kopplingar till Ryssland. Det visar att vi inte kan ta Sveriges anseende för givet.
För mig är Anholt Nation Brands Index (NBI) det viktigaste – kanske det enda riktigt relevanta – måttet på hur länder uppfattas globalt. En styrka med NBI är att undersökningen bekräftar något vi intuitivt redan vet: våra uppfattningar om platser är stabila och förändras inte lika snabbt som popstjärnors placeringar på topplistor. Sverige brukar vara ett av de tio högst rankade länderna och är det mest uppskattade nordiska landet. Det är ett starkt betyg och visar att Sverige har förmågan att stå stadigt även i motvind.
Självreflektion och samarbete är nyckeln
I en osäker tid är det glädjande att Sverige har ett gott globalt rykte, och att människor runt om i världen visar intresse för samarbete. Det är ett kvitto på Sveriges långsiktiga engagemang – inte bara genom handel, utan också genom utvecklingsarbete.
Sveriges stabila placering i NBI visar att landet står starkt i kampen om ett gott rykte. Men det är viktigt att komma ihåg att ett rykte bygger på verkliga förhållanden. Ett land som Sverige måste därför fortsätta att utvärdera samhället och identifiera vad som kan förändras för att Sverige ska kunna vara sitt bästa jag. Det är också avgörande att europeiska länder fortsätter att förstå och lita på varandra. Våra motståndare tjänar på splittring. Kulturellt utbyte är en nyckel – både för våra interna relationer och för kontakten med omvärlden.
Sverige bör inse att landets rykte är en del av ett större sammanhang – det nordiska, det europeiska och det demokratiska. Vi behöver tänka i termer av kollektiv reputational security och stötta våra närmaste samarbetspartners i att också vara sina bästa jag. Ibland handlar det om att hjälpa dem att berätta sin historia, ibland om att ha svåra samtal om att hålla ihop och stå upp för gemensamma värderingar.
Mellanöstern kräver särskild uppmärksamhet
När det gäller frågan om vilka delar av världen Sverige bör fokusera på för att stärka sitt rykte, tror jag att Mellanöstern kräver särskild eftertanke. Sverige har drabbats både av desinformation och av konkreta handlingar från extremister. Men det finns redan goda exempel på hur Sverige kan närma sig regionen. Jag blev särskilt imponerad av den svenska paviljongen på Dubai Expo, som ställde frågan: “Vad kan vi göra tillsammans?”
I en värld där problemen är för stora för att ett land ska kunna lösa dem på egen hand, kommer ett gott rykte alltmer att bygga på samarbetsvilja och förmåga att inge förtroende.
– Nicholas Cull, oktober 2025
