Figur: Grafen visar antal omnämningar av Sverige i nyhetsmedier och på sociala medier, bloggar och forum mellan januari 2022 – februari 2023.
Snabba och omfattande reaktioner
På eftermiddagen lördagen den 21 januari brändes en kopia av Koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Aktionen gav upphov till mycket stor uppmärksamhet om Sverige i medier utomlands. Den omnämndes särskilt intensivt i sociala medier men fick även stort utrymme i nyhetsrapporteringen i många länder.
Att händelser i Sverige får denna typ av intensiv uppmärksamhet utomlands, med uppemot 700 000 inlägg på en dag, hör till ovanligheterna. Det har hänt vid ett fåtal tillfällen tidigare som exempelvis 2017 när dåvarande president Donald Trumps uttalande gav upphov till hashtaggen #LastNightInSweden. I likhet med tidigare situationer avtog den mest intensiva uppmärksamheten redan efter ett par dagar. Händelsen fortsatte att omnämnas i mindre omfattning i flera veckor efteråt; totalt noterades över 2 miljoner inlägg och artiklar utomlands. Det innebär att det är en av de enskilda sverigerelaterade händelser som fått störst uppmärksamhet internationellt, exempelvis betydligt mer omfattande än koranbränningarna i Sverige 2020 respektive 2022.
Global spridning, men primärt i länder med stor muslimsk befolkning
Rapporteringen och engagemanget förekom i omkring 220 länder. En betydande del kom från ett fåtal länder, primärt Turkiet men även länder med stor muslimsk befolkning i Afrika, Mellanöstern och Asien.
Det som skiljer den senaste händelsen från tidigare är att Sverige får en ovanligt hög grad av uppmärksamhet i Turkiet. 2020 respektive 2022 var det inte primärt i Turkiet som koranbränningarna uppmärksammades utan i Asien, Afrika och Mellanöstern. Att uppmärksamheten i Turkiet nu varit större sammanfaller med samtalen med Turkiet om Nato-medlemskap och att koranbränningen skedde utanför Turkiets ambassad i Stockholm.
Starka reaktioner mot Sverige och svenska intressen
Den snabba, breda och omfattande uppmärksamhet som händelsen, och därmed Sverige, fick visar att händelsen engagerat utomlands. Innehållet i inläggen och artiklarna är ofta kritiska med starka reaktioner på aktionen men även mot att svenska myndigheter tillåtit bränningen. Exempelvis användes uttrycket ”Stoppa Sverige” frekvent och ord som ”islamofobi” och ”fascism” användes för att beskriva Sveriges agerande. Reaktioner förekom även i form av folksamlingar och bränning av den svenska flaggan. Dessa åsiktsyttringar skedde på olika håll i världen och utgör även en betydande del av innehållet i olika typer av medier.
Reaktionerna riktades även mot svenska intressen. Eventuella konsekvenser för den svenska processen mot Nato-medlemskap diskuterades och det förekom uppmaningar om bojkott av svenska företag och produkter. Uppmaningarna om bojkott ökade ett par dagar efter koranbränningen och förekom främst i inlägg i sociala medier på arabiska. Totalt har volymerna uppgått till knappt 20 000 inlägg vilket bedöms vara betydande, men samtidigt utgör det en mycket liten andel av allt innehåll om koranbränningen.
Risk för viss påverkan på uppfattningen om Sverige på sikt
Händelsen satte ljus på Sverige, och mer precist på inställningen till islam i Sverige som bitvis fick stark kritik. Att Sveriges, och andra europeiska länders, inställning till islam ifrågasätts är inget nytt utan har förekommit även vid tidigare händelser. Det föder in i en skiljelinje i synen på religion och yttrandefrihet. Koranbränningen 2023 bör därför ses i ett större sammanhang som en händelse i raden av flera som belyser denna skiljelinje.
Vi bedömer att om porträtteringen av Sverige som islamofobiskt fortsätter att upprepas så ökar risken för att människor utomlands nås av denna bild och att uppfattningen om Sverige i förlängningen förändras. Det råder dock en stor grad av osäkerhet kopplat till vilken påverkan den enskilda händelsen har på människors uppfattning. Graden av påverkan på bilden av Sverige beror på en mängd faktorer som är svåra att förutse, såsom huruvida de nåtts av porträtteringen, om de noterat att det handlar om Sverige, om de anser att porträtteringen är rimlig och trovärdig och deras egna åsikter om religion, yttrandefrihet och om Sverige som de redan har. Det återstår därför att se vilka effekter händelsen får.
Detta är en sammanställning av SI:s analys av koranbränningen 2023. SI planerar att genomföra en studie av hur bland annat rapporteringen om denna händelse uppfattats utomlands.