Framträdande mediehändelser 2024
- Turkiets parlament godkänner Sveriges ansökan till Nato
- Svenska utredningen av Nord Stream-sabotaget läggs ner
- Ungerns parlament godkänner Sveriges ansökan till Nato
- Sverige blir officiellt medlem i Nato
- Sveriges flagga hissas vid Natos högkvarter
- Eurovision Song Contest 2024 i Malmö
- Abba belönas med kunglig orden
- Sverige och Iran genomför fångutväxling
- Ett fall av ny mpox-variant konstateras i Sverige
- Sven-Göran ”Svennis” Eriksson går bort
- Kylian Mbappé misstänks för våldtäkt i Sverige
- Kabelbrott i Östersjön och beredskapsbroschyr delas ut i Sverige
- Våldtäktsutredning mot Kylian Mbappé läggs ned
Inledning
Uppfattningar av länder generellt är mycket stabila fenomen – det krävs mycket för att förändra bilden av ett land. Det visar de undersökningar SI genomför och tar del av för att följa bilden av Sverige utomlands. Kortvariga eller ibland mer långvariga förändringar kan dock uppstå som ett resultat av hur människor i andra länder uppfattar händelser i ett land eller ett lands agerande. Media är ofta den vanligaste informationskällan om andra länder och den information om ett land som förmedlas via media är viktig att följa.
2024 präglades av en rad händelser där Sverige uppmärksammades internationellt, både i nyhetsmedier och på sociala medier. Antalet publiceringar om Sverige minskade dock med 16 procent jämfört med föregående år. Det lägre intresset var särskilt märkbart i arabisk- och turkiskspråkiga medier, främst till följd av ett lägre engagemang kring koranbränningar, som var en uppmärksammad fråga under 2023.
Så vilka händelser som rör Sverige har lyfts i internationella nyhetsmedier och engagerat i sociala medier under det gångna året? Låt oss börja med den mest framträdande.
Sveriges Natointräde präglade årets början
Sveriges Natomedlemskap utgjorde en betydande del av mediebilden under 2024 och Sveriges inträde i alliansen blev bland de mest uppmärksammade mediala händelserna under året, i både nyhetsmedier och sociala medier. Intresset för Sveriges anslutning till Nato har varit globalt, och i länder som USA, Turkiet, Ryssland, Tyskland och Ukraina har rapporteringen om Sverige och Nato varit omfattande.
Sveriges inträde i Nato blev kulmen på en två år lång process. Regeringens beslut om att ansöka om medlemskap togs i maj 2022 och i mars 2024 anslöt sig Sverige formellt till alliansen. Det var också i samband med beskedet som den största uppmärksamheten i frågan noterades.
Året inleddes med att Turkiets parlament ratificerade Sveriges ansökan, följt av Ungerns godkännande senare under vintern. Detta gav upphov till omfattande medieintresse med ett stort antal publiceringar, särskilt i turkiska medier.
Dagen då Sverige blev medlem mottogs gratulationer och uttalanden från flera världsledare, däribland Joe Biden och Volodymyr Zelenskyj. Mycket rapportering förekom även den 11 mars, då en officiell ceremoni ägde rum och Sveriges flagga hissades vid Natos högkvarter.
Medierapporteringen fokuserade dels på den historiska processen kring Sveriges ansökan, dels på analyser av hur Sverige kan bidra till alliansen – och vilken roll Sveriges alliansfrihet har spelat ur ett historiskt perspektiv. I ryska medier skrevs det mycket om att Natointrädet var ett hot mot Ryssland och rapportering om Sveriges försvar förekom återkommande under året.
I sociala medier låg fokus på Natos geografiska expansion kring Östersjön och de nya möjligheter för regionalt försvar som uppstår genom samarbetet mellan Sverige och grannländerna. Diskussionerna kretsade även kring Sveriges bidrag till Nato genom militärteknologi, som det avancerade vapensystemet Archer och stridsflygplanet JAS Gripen.
Efter Sveriges inträde i Nato har rapporteringen om Sverige och Nato kraftigt minskat, men inte upphört helt. Sveriges första deltagande som fullvärdig medlem vid Natos toppmöte den 9–11 juli 2024 gav upphov till ny internationell medierapportering.
Runt den 16 september uppmärksammades även att Sverige och Finland annonserade att Sverige har som ambition att leda Natos framskjutna närvaro i Finland, i så kallade Forward Land Forces.
Fokus på svenskt försvar och säkerhet
Även andra händelser som kan kopplas till Sveriges säkerhetsläge och närområde har varit framträdande i mediebilden av Sverige under 2024. Tidigt under året uppmärksammades uttalanden från konferensen för Folk och Försvar den 7–9 januari, bland annat med överbefälhavare Micael Bydén och Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar, som avsändare.
Internationell media tog särskilt fasta på uttrycket ”det kan komma att bli krig i Sverige”, som flera ansåg vara av särskilt betydelse i den svenska kontexten av långvarig fred.
Förundersökningen om detonationerna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 lades ned, vilket blev en större internationell nyhet runt den 7 februari.
När två undervattenskablar för internettrafik skadades i Östersjön i november, däribland BCS East-West Interlink mellan Sverige och Litauen, resulterade även det i ett stort antal publiceringar.
Vid ungefär samma tidpunkt uppmärksammade internationella medier att broschyren Om krisen eller kriget kommer hade distribuerats till svenska hushåll av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Broschyren uppfattades ha en koppling till det pågående kriget i Ukraina och ett försämrat säkerhetsläge i Sveriges närområde.
Sveriges stöd till Ukraina har under året uppmärksammats internationellt i varierande utsträckning. I ukrainska medier har rapporteringen om Sveriges stöd varit omfattande. Internationellt uppmärksammades även särskilt Sveriges 16:e militära stödpaketet den 29 maj, som uppgavs vara det största i sitt slag från Sverige till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.
Internationella medier har också lyft fångutväxlingen mellan Sverige och Iran den 15 juni 2024 fick omfattande uppmärksamhet i både nyhetsmedier och på sociala medier världen över. Under de fyra dagar som följde utväxlingen noterades över 60 000 publiceringar på flera språk, med särskilt stort fokus på plattformen X och persiska nyhetskanaler. Nyhetsrapporteringen kretsade främst kring Hamid Noury, som tidigare dömts till livstids fängelse i Sverige, och diskussionerna fokuserade på de politiska och juridiska aspekterna av utväxlingen. Flera användare på X beskrev fångväxlingen negativt och som omoralisk. Samtidigt förekom en mer neutral ton från nyhetsmedier i länder som USA, Storbritannien och Turkiet, medan iranska nyhetsmedier var generellt positiva till utväxlingen.
På X fick ett uttalande från energi- och näringsminister Ebba Busch i maj om att islam ska utövas på ett sätt som är ”förenligt med svenska värderingar” stor uppmärksamhet. Uttalandet fick internationell spridning i augusti, med inlägg från användare världen över som diskuterade och ofta uttryckte stöd för hennes position.
Även ett senare uttalande av statsrådet Busch med liknande budskap fick stor spridning, särskilt i arabisk- och turkiskspråkiga nyhetsmedier. Al Jazeera gjorde ett inslag där hennes citat kopplades till tidigare koranbränningar i Sverige, samt till en bredare diskussion om islamofobi i Europa.
I samband med att Al Jazeera lanserade mediekanalen Al Jazeera 360 publicerades en tredelad dokumentärserie med titeln Behind Closed Doors, som behandlade omhändertaganden av barn i flera länder.
Dokumentären lyfte olika europeiska länder. En betydande del av serien fokuserade på fall kopplade till Sveriges juridiska system, och särskilt LVU – lag med särskilda bestämmelser om vård av unga. Sveriges socialtjänst blev föremål för granskning, men dokumentärseriens innehåll fick en begränsad genomslagskraft i nyhetsflödet.
Kriminalitet uppmärksammas
Gängkriminalitet och annan grov kriminalitet i Sverige fortsätter att vara ett ämne som följs, framför allt i närliggande länder som Finland, Danmark, Norge och Tyskland – men även i länder längre bort, däribland USA. Under året rapporterades bland annat om nyheten att Säkerhetspolisen konstaterat att Iran använder kriminella nätverk i Sverige.
Den 23 februari uppmärksammades att Sverige uppskattat antalet inblandade i kriminella gäng till cirka 62 000 individer. Det rapporterades även om det tillfälle i september då en 15-årig skottskadade en jämnårig klasskamrat på en skola i Huddinge.
På X ökade den generella diskussionen om ämnen som kriminalitet och migration med 20 procent jämfört med föregående år. Framför allt har gängkriminaliteten stått i fokus, men även händelser som explosioner och sexualbrott har engagerat användare på plattformen. Elon Musk är en av dem som har visat ett ökat intresse för de europeiska ländernas förehavanden under det senaste året. Även om Sverige inte nödvändigtvis varit i centrum för Musks diskussioner, har hans aktivitet bidragit till ett ökat fokus på ämnen som kriminalitet och migrationsfrågor. Ökningen kulminerade när Musk delade ett inlägg om en explosion på Östermalm i Stockholm, en publicering som beräknas ha nått över 40 miljoner användare på X.
Eurovision och Taylor Swift
Efter Loreens vinst 2023 stod Malmö värd för musiktävlingen Eurovision Song Contest i maj 2024, vilket skapade ett stort antal publiceringar i både nyhetsmedier och sociala medier. Det kom dock inte bara att handla om popmusik och glamour, utan även om kriget mellan Israel och Hamas.
Under Eurovisionveckan skapades en av de största mediala topparna under året, då Sverige omnämndes från en rad olika vinklar. Men medan antalet publiceringar om den svenska vinsten 2023 renderade närmare 550 000 publiceringar under bara ett par timmar, var antalet publiceringar under finaldagen 2024 nästan 45 procent lägre.
Det som utmärkte årets upplaga var däremot att antalet publiceringar förblev högt under hela veckan. Fokus var både på Sverige som arrangör och på Israels deltagande i Eurovision, som ledde till stora demonstrationer. Dessutom spreds missvisande information om ett påstått upplopp mellan demonstranter och poliser. I själva verket handlade det om en händelse som ägde rum i samband med Davis Cup 2009.
Ett par veckor senare var Taylor Swift på turné och besökte Stockholm, vilket skapade stort engagemang, framför allt på sociala medier. Swift sålde ut Friends Arena tre kvällar i rad, vilket beräknas ha genererat ett inflöde av 131 000 turister och 848 miljoner kronor i intäkter för Stockholm.
De ikoniska ABBA-medlemmarna kan sedan i maj 2024 titulera sig riddare – eller rättare sagt ”kommendörer av första klassen av Vasaorden”. Ceremonin på Kungliga slottet i Stockholm fick vingar och resulterade i artiklar på underhållningssajter över hela världen.
Idrottshändelser i dur och moll
Den idrottsrelaterade händelse som skapade störst antal publiceringar i både nyhetsmedier och sociala medier var den förre detta fotbollstränaren och förbundskaptenen Sven-Göran Erikssons bortgång. Händelsen blev en stor nyhet som uppmärksammades i större medier, bland annat i Storbritannien, Italien och Spanien.
Under de olympiska spelen i Paris uppmärksammades Sveriges framgångar världen över. Antalet publiceringar nådde inte en toppnivå i jämförelse med andra händelser, men innehållet lade stort fokus på svenska världsstjärnor. Stavhopparen Armand Duplantis OS-guld – med tillhörande världsrekord – dominerade nyhetsmedierna, medan bordtennisspelaren Truls Möregårdhs väg till OS-silver fick stor uppmärksamhet på sociala medier. Sedan dess har Svenska Bordtennisförbundet konstaterat att det råder en ny ”pingisfeber” i landet.
I oktober 2024 besökte den franske fotbollsspelaren Kylian Mbappé Stockholm. Det väckte stort engagemang i internationella medier och blev en av de mest omtalade Sverige-händelserna på sociala medier under året. Den främsta anledningen var att Mbappé under sitt besök blev skäligen misstänkt för våldtäkt. Förundersökningen lades senare ner, vilket blev en nyhetshändelse som det framförallt rapporterades om
Hur kan ett skånskt damfotbollslag i division 4 skapa maximalt medialt genomslag? Ängelholm FF lyckades i alla fall med bedriften att inte släppa in ett enda mål under säsongens 18 matcher – ändå slutade laget bara tvåa i serietabellen. Denna märkliga situation blev en nationell nyhet i Sverige, med artiklar hos DN, Expressen och Aftonbladet. Men berättelsen har även lyfts i långa artiklar hos såväl The Guardian som New York Times sportsajt The Athletic.
Näringsliv med fokus på Northvolt
Det svenska näringslivsklimatet har på olika sätt hamnat i strålkastarljuset under året. Utvecklingen kring Northvolt har följts över tid i flera större nyhetsmedier, bland annat i Tyskland, där man visat intresse för företaget efter beslutet om att bygga batterifabriken Northvolt Drei i Heide. Rapporteringen om Northvolt har även kretsat kring företagets ekonomiska utmaningar men även det bredare perspektivet om framtiden för batteritillverkning – inte bara i Sverige, utan Europa i stort.
Utvecklingen kring strejken mot Tesla i Sverige, som påbörjades 2023, har följts i flera större medier under året och Microsofts AI-satsning i Sverige på 34 miljarder kronor blev en större nyhet under sommaren.
Några ämnen som blivit virala
Svensk skolmat lyftes under året i sociala medier i Turkiet. Efter en publicering från Svenska institutets kanaler om hur svenska elever serveras skattebetald lunch i skolan publicerades närmare 12 000 inlägg på bland annat X, Facebook och i turkiska nätforum.
Något som också lyfts i sociala medier, trots att det inte per definition är enbart ett svenskt fenomen, är trenden med så kallade soft girls, som på många håll representeras av exempel från Sverige, bland annat genom en lång artikel hos brittiska BBC. Det hela handlar kvinnor som eftersträvar en traditionell hemmafruroll redan i 20-årsåldern, för att få ett behagligt och stressfritt liv. Trenden knyter an till fenomenet trad wives, och lyfts av många debattörer som en motreaktion till den tidigare mycket populära girlboss-retoriken.
Även svenskt lösgodis har blivit en viral trend under året, ett ämne som blivit populärt i USA, Storbritannien och Sydkorea. Under sommaren skrev Fox News ett längre reportage om TikTok-trenden kring svenskt lördagsgodis, vilket senare följdes upp av ett reportage hos The Guardian om den efterföljande produktionskrisen hos godisleverantörerna. Den sydkoreanska ekonomisajten Hankyung fokuserade på den stora affärspotentialen i ”Swedish Candy”, medan BBC kontrade med ett rejält reportage om den ikoniska polkagrisen från Gränna.