Myndighetsnätverket är till för de myndigheter som arbetar med Ukraina, det är självorganiserat, men koordineras av SPIDER på Stockholms universitet. Fredagens möte handlade om Ukrainas EU-anslutning medan tidigare möten handlat om säkerhetsfrågor och att lära känna varandra.
Magdalena Ellfors som organiserar fredagens utbyte från SI:s sida säger:
– Jag tror att nätverket är viktigt för att få ett samlat grepp om Sveriges insatser i Ukraina. På så vis kan vi få större genomslag, komplettera varandra, inte dubblera och konkurrera. Man måste känna till varandras verksamhet, lära av varandra och se synergier för att komma dit.
Dagen inleddes med att Jan Ruuth, expert på EU-kommissionens avdelning for Ukraina presenterade processen för EU-anslutning, status för Ukraina och EU:s arbete med Ukraina.
Han pekade på att Ukraina mitt under brinnande krig har gjort ett stort arbete med att anta lagar nödvändiga för EU-anslutningen, men att det också är viktigt att ha med perspektivet att det kommer att ta tid att anta alla 13 000 sidor med EU-lagtext.
Kommerskollegium berättade om deras resa till Kiev med en expertgrupp, NB8 där bland annat tidigare EU-kommissionär Cecilia Malmström ingår. De träffade Ukrainas premiärminister med flera som uttryckte att EU-anslutningen är en nyckel för Ukrainas fortsatta existens och en förväntan om att vara klara med anslutningen inom två år för att den också ska kunna bli en bricka i framtida fredsförhandlingar. Samtidigt är personalbrist ett återkommande problem och det är en svår balans mellan tidspress och grundlig implementering av EU:s regelverk inklusive på lokal nivå.
Svenska institutets medarbetare berättade om SI:s arbete för Ukrainas EU-integrering vilket sker som en del av finansiering av projektstöd. Inom SI Baltic Sea Neighbourhood Programme kan ukrainska parter inkluderas i samarbete med och kring olika policyområden inom EU:s strategi för Östersjöregionen, en av EU:s fyra så kallade makroregionala strategier. Strategin är en viktig utgångspunkt för de projekt som genomförs inom ramen för programmet vilket gör det särskilt relevant för samarbete mellan EU och icke EU-länder.
Därutöver har SI medverkat till ett särskilt initiativ vad gäller Ukrainas möjligheter till EU-samarbete. Ukraina ingår i en annan av EU:s makroregionala strategier, Donaustrategin , men under Sveriges ordförandeskap för Östersjöstrategin 2022–2023 genomfördes ett initiativ kring att låta även Östersjöstrategin som plattform bli en väg till att stötta Ukraina. Detta initiativ har sedan fortsatt och nu när strategins årsforum arrangeras 29-31 oktober i Visby deltar många ukrainska deltagare för att diskutera olika vägar till samarbete med aktörer i EU:s medlemsstater runt Östersjön med strategin som plattform.
Halvdagen avslutades med att Naturvårdsverket och Skatteverket delade med sig av sitt arbete med att bedriva projekt med Ukraina. Naturvårdsverket har ett helt nytt projekt som beslutades i förra veckan men som man förberett i ett helt år om EU-tillnärmning och avfallshantering. Skatteverket bedrev ett Sida-finansierat projekt mellan 2020 och 2022 för att göra Skatteverket i Ukraina till en modern och effektiv myndighet, bland annat genom ledarskap och kundmötesstrategi. En lärdom av det arbetet var att förändring måste få ta tid.
På frågan vad hon tar med sig från mötet svarar SPIDER-nätverkets koordinator, Katja Sarajeva:
– Jag tar med mig mycket från dagens möte! EU integreringen är en komplex process som ofta kräver lång tid och mycket samarbete. Den unika situationen i Ukraina har nog den enda fördelen att man skyndar på och alla enas om att detta är en högt prioriterad fråga samtidigt som bristen på mänskliga resurser och tid på plats i Ukraina är två ansenliga hinder. För att inte tala om att landet utkämpar ett fullskaligt krig!
Operationellt inom gruppen så är det tydligt att intresset är stort, många väldigt engagerade deltagare med ett flertal frågor som bör plockas upp kanske redan till nästa möte. Vi kommer att hitta flera sätt att arbeta framöver, både internt inom gruppen och med andra grupper.
Magdalena Ellfors på Svenska institutet säger också att samordningsmötena är viktiga:
– Vi har fått en större fördjupad bild av vad Sverige gör i Ukraina och det är en överblick som vi måste ha. Mötena bidrar till lärande och att få en samlad bild av vad vi gör i Ukraina och av den svenska insatsen.