Okänt men attraktivt: Så uppfattas Sverige i Kina

Kineser uppger att de har hög kännedom och en positiv syn på Sverige. Den faktiska kännedomen om Sverige tycks dock vara begränsad – och Sverige främst utgöra en symbol för väst. En stundtals negativ mediebild av Sverige har inte påverkat uppfattningen, många vill se mer samarbete med Sverige. Det visar SI:s nya studie av bilden av Sverige i Kina.

Svagt avtryck av mediebilden av Sverige  

Nyhetsrapporteringen om Sverige i Kina de senaste åren har främst handlat om geopolitik med Sveriges Natoansökan i fokus. I kinesiska sociala medier har även kultur- och sportnyheter fått stort genomslag. Det gäller även opolitiska teman, som design, teknik och utbildning, som lyfts mer än i nyhetsmedierna. Samtidigt är de kinesiska mediernas intresse för ett litet land som Sverige lågt jämfört med intresset för större mer välkända länder.

Mot denna fond är det inte överraskande att kopplingen mellan mediebilden av Sverige och vad den kinesiska allmänheten noterat om Sverige är svag. Teman med Sverigeanknytning som respondenterna minns är huvudsakligen opolitiska. Svensk design och hantverk är ett par exempel. Nobelpristagare ett annat. En möjlig förklaring kan vara att människor tenderar att minnas sådant som intresserar dem, en annan att sociala medier är den främsta källan till information om andra länder.

Sverige – ett land med positiva egenskaper  

Liksom i de flesta andra länder är associationerna till Sverige positiva i Kina. Endast några procent har en negativ inställning. Sverige har också en tydlig profil. Stabilitet, vänlighet och öppen är vad som främst kopplas samman med Sverige. Respondenternas fria associationer vittnar om att man tänker på Sverige som ett rikt välfärdssamhälle med en hälsosam miljö och en avslappnad livsstil, där det finns balans mellan arbete och fritid. Liksom i många andra länder kopplas även egenskaper som liberal, vacker och hållbar till Sverige. Miljöskydd och hållbarhet brukar anses vara en tydlig svensk kompetens, så även i Kina. En förklaring skulle kunna vara frågor som upplevs som särskilt angelägna i det egna landet projiceras på Sverige. Detta känns igen från bland annat covid-19-pandemin, då Sverige i högre grad än tidigare ansågs ha kompetens inom hälsa och välfärd.

Sverige som symbol för väst  

Trots stundtals negativa mediebilder och relationer som bitvis präglas av polarisering, finns omfattande relationer mellan västländer och Kina, där man bland annat har ett intresse för västlig teknologi och utbildning. Att länder i väst uppfattas positivt framgår av exempelvis Nation Brands Index och bekräftas av SI:s studie. Sju av tio anser att Sverige är attraktivt att göra affärer med. Lika många menar att Sverige är attraktivt att bo, arbeta och studera i. Synen på USA är en annan. Nästan hälften bland den kinesiska allmänheten är negativt inställd till landet.

De kinesiska respondenternas omdömen om Sverige tycks inte bygga på en faktisk kunskap om vårt land. Få associationer till Sverige är unika för just Sverige. Sverige tycks snarare fungera som en symbol för ett rikt europeiskt land, med tanke på att beskrivningarna av Sverige är breda och oprecisa. SI har noterat samma fenomen i en del andra länder, ofta på geografiskt avstånd från Sverige, men även i till exempel Östeuropa.

Asymmetri präglar kinesers och svenskars syn på varandra  

En stor andel kinesiska respondenter tror att svenskar har en positiv syn på Kina och vill se mer samarbete mellan länderna. Det uppger ungefär sju av tio bland den kinesiska allmänheten och bland högutbildade kineser i storstäder.  

Vänskapen, ömsesidig nytta och ömsesidig hjälp mellan Kina och Sverige och den politiska stabiliteten i Sverige kommer även fortsättningsvis att vara en viktig faktor för Sveriges hållbara utveckling.

Urban högutbildad respondent i Kina

Det finns en tydlig diskrepans mellan kinesers och svenskars syn på varandra. Svenskar, mer än andra européer, uttrycker skepsis mot Kina och är ofta negativa till fördjupade samarbeten. Det visar forskning och andra undersökningar.[1] En förklaring kan vara att kineser påverkas av nationalistiska narrativ som förstärker en ensidig världsbild och bortser från den omfattande kritik mot autokratier som återfinns i många västliga demokratier.  

Sammantaget pekar SI:s studie mot att Sverige har en dragningskraft i Kina, trots att kännedomen om Sverige tycks vara grund. Framåt är det viktigt att verka för ökad kännedom, så att den kinesiska allmänhetens uppfattning baseras på en djupare och uppdaterad kunskap om Sverige. Kommunikationen kan ta avstamp i att Sverige anses vara attraktivt som exempelvis besöksdestination och det intresse som finns för svensk kompetens inom miljöområdet.  

Läs hela studien: Sverigebilder i Kina 2025

Läs kommentarer till SI:s studie här.

Om SI:s rapport 

Med rapporten om Sverigebilder i Kina vill SI ge en samlad bild av hur Sverige uppfattas och porträtteras i Kina. Rapporten baseras på tre delstudier: en ny undersökning med data från 2025 om den kinesiska allmänhetens syn på Sverige, en undersökning av hur Sverige porträtterats i kinesiska medier mellan 2019 och 2024 samt en uppföljning av 2020 års studie om unga högutbildade kineser i storstäder.

[1] Olczak, Nicholas (2024). Asian Barometer 2024. Trends in Swedish views of China, India, and Japan. Stockholm: Utrikespolitiska institutet (UI)
Rühlig, Tim, Björn Jerdén, Richard Turcsányi, Renáta Sedláková, Matej Šimalčík, och Kristina Kironská (2020). What Do Swedes Think about China? Insights from an Sverigebilder i Kina 47 (70) Extensive Survey of Swedish Public Opinion of China. Stockholm: Utrikespolitiska institutet (UI).