Vad vet ni om era följare?
Vi strävar efter och når en relativt ung målgrupp internationellt, en majoritet är upp till 35 år. De arabiskspråkiga kanalerna har flest följare i Mellanöstern och Nordafrika, de ryska i Belarus, Estland, Lettland, Ryssland och Ukraina men också i övriga länder där rysktalande bor. På engelska har vi följare runt om i världen, bland annat i USA, Indien, Nigeria och Tyskland.
Hur bestämmer ni vad ni ska berätta om?
Vi arbetar redaktionellt med tre ämnesgrupper inom de prioriterade temana handel, hållbarhet och innovation, samhälle och kultur. Vi har redaktionsmöten där vi gemensamt går igenom vad som är på gång och omvärlds-spanar. Ibland får vi tips från kollegor på SI som arbetar med andra satsningar som rör våra fokusområden och som i sin tur har kontakter runt om i Sverige. Vi jobbar med ett årshjul som bland annat tar upp märkesdagar såväl internationella som specifikt svenska, exempelvis internationella kvinnodagen eller svenska minoriteters årsdagar. Svenska årstider och traditioner brukar intressera följarna.
Hur skapar man intresse för ett litet land lång upp i norr?
Det finns så mycket att berätta om Sverige och ett stort intresse trots att vi är ett litet land. Sverige sticker ut på flera sätt, landet lagom existerar nog bara i Sverige. Vi kan berätta om innovationer som människor inte vet är svenska men som gör skillnad i deras vardag runt om i världen. Vi kommunicerar samhällslösningar och jämlikhet, kultur och hållbar design väcker också intresse. Många är intresserade av hur det är att leva och bo i Sverige.
För att vara relevanta måste vi förstå våra målgrupper, deras kontext och vad som rör sig i deras länder. Det är svårt men vi har väldigt duktiga medarbetare med kunskap om såväl Sverige som följarnas regioner. Den kunskapen är en förutsättning för att nå fram. Man kan inte ropa inifrån ut, då är man bara sändare och riskerar att bli ointressant.
Skiljer ni på innehållet beroende på vilket språk ni arbetar på?
De allra flesta inlägg publiceras på alla språk men tonaliteten, bildval och text kan variera. Om vi ska nå fram behöver vi förstå vilken kontext som följarna lever i. Det finns ämnen som uppfattas som provocerande hos vissa följare i våra ryskspråkiga och arabiskspråkiga kanaler. Det betyder inte att vi inte publicerar men att vi anpassar tonaliteten.
Vad är det svåraste med ert arbete?
Medielandskapet har förändrats och en mycket stor utmaning de senaste två åren har varit att hantera påverkanskampanjen mot Sverige. Det är en enorm utmaning när desinformation sprids och det går rasande fort när något delas i sociala medier och får exponentiell spridning. Vi har hanterat närmare 200 000 kommentarer i år. I de arabiskspråkiga kanalerna har en överväldigande majoritet handlat om koranbränningar och påverkanskampanjen mot socialtjänsten.
Kan digital kommunikation bidra till ökad förståelse?
Ja det är andra sidan av myntet, den positiva. Digital kommunikation och sociala medier är relationsbyggande, det finns alltid en människa på andra sidan skärmen som vi kan nå, någon som undrar, frågar eller reagerar. (Nåväl det händer att det dyker upp troll också, men de är ganska lätta att se och hantera). Vi satsar mycket på hantering av kommentarsfälten, ”community management”, det är ganska unikt i sig: att ett land svarar som en ”vän” på sociala medier. Förutom att kommunicera en bred bild av Sverige kan vi bidra till att bygga motståndskraft mot desinformation genom att svara på följarnas frågor, sprida fakta och länka vidare till andra myndigheter.
Vill du veta mer om Sverigebilden eller annat rörande SI:s verksamhet? Kontakta oss på 08-453 78 00 eller si@si.se, alternativt SI:s presstelefon 08-410 186 72.