Svenska institutet följer samtalet och rapporteringen internationellt om Sverige kopplat till coronapandemin. Vi bevakar nyhetsmedier på engelska, ryska, arabiska, spanska, italienska, franska, ungerska, polska och de nordiska språken. Samtalet i sociala medier följs på engelska, ryska, arabiska och spanska.
Hela rapporten finns att läsa här (pdf) Samtalet om Sverige 1-7 april
Sammanfattning
Sverige och covid-19 i internationell nyhetsrapportering 1–7 april
- Rapporteringen om Sverige i stora internationella nyhetsmedier har varit mer omfattande än vanligt. Artiklarna som publicerats de senaste veckorna engagerar mer, det vill säga får fler delningar än vanligt.
- Det är fortsatt stort fokus på att Sverige har valt en annan väg i hanteringen av coronaviruset och på de bakomliggande orsakerna till detta. Narrativet är som tidigare att Sverige sticker ut.
- Det svenska vägvalet beskrivs ofta neutralt och redogörande, men det finns inslag av nyfikenhet, förundran och kritik. Sveriges förvaltningsmodell, med självständiga myndigheter, hög tillit till institutioner och mellan medborgare samt en förväntan på medborgare att kunna ta ett stort personligt ansvar, presenteras ofta som den huvudsakliga förklaringen till vår strategi. Utrikesminister Ann Linde citeras i många medier när det gäller den svenska tilliten, ofta i neutrala artiklar. Statsminister Stefan Löfvens uttalande om att ”vi får räkna med 1000-tals döda.” citeras ofta. Citatet har på vissa håll kopplats till uppfattningen om att Sveriges strategi inte är tillräckligt effektiv. Detta är ett narrativ som handlar om att Sverige lägger stort ansvar på medborgarna, att svenska myndigheter har stor makt och att den svenska regeringen har liten makt i relation till myndigheter. Detta narrativ kan vara neutralt, såväl som positivt eller kritiskt. Det förekommer också en del missuppfattningar om vad den svenska strategin innebär och grundas på.
- Sverige hålls ofta fram som ett exempel på ett land som valt ytterligheten ”öppenhet”, till skillnad mot ”total lock down”. Många artiklar är fortsatt neutrala och präglas av att vi ännu inte har svaret på vilken strategi som kommer att visa sig vara bäst. Det finns till exempel experter som menar att Sverige kan komma ur krisen med en god ekonomi. Andra menar att Sveriges strategi är fel, bland annat genom att hänvisa till att smittan i Sverige är utbredd.
- Generellt förekommer det många jämförelser mellan länder: hur corona har yttrat sig samt statistik för antalet smittade eller döda. Länders olika strategier kommenteras också i relation till effekterna och till den statistik som presenteras. Även här framhålls det att Sveriges strategi är annorlunda. Det ökande antalet dödsfall i Sverige, eller faktumet att smittan har nått äldreboenden presenteras ibland som ett bevis på att Sverige vidtagit för få åtgärder. Statistik används både sakligt och vinklat för att bevisa olika teser. Till exempel ifrågasätter vissa medier i Norge och Tyskland den svenska statistiken över antalet avlidna.
- Lagförslaget om att ge regeringen möjlighet att vidta snabba särskilda åtgärder har plockats upp i viss utsträckning. Även detta kopplas till den svenska regeringens handlingsutrymme och till den svenska strategin. Det beskrivs ofta neutralt, men det har förekommit artiklar i exempelvis finländska respektive italienska medier som menar att regeringen i Sverige söker mandat att förändra sin strategi.
- Svenska experter får fortsatt stort utrymme i internationella medier. Framförallt är det ett fåtal svenska experter som citeras ofta. Svensk expertis förekommer både för att förklara Sveriges strategi, ofta personer från svenska myndigheter, och som exempel på att det förekommer kritik i Sverige mot Sveriges strategi. Svenska experters uttalanden om andra länders strategier citeras också.
- Narrativet om att det är ”business as usual” i Sverige är fortsatt vanligt förekommande på flera språk. Det är inte ovanligt med bilder som visar att livet fortgår som vanligt i Sverige. Det beskrivs ofta i termer av att strategin att lägga över ansvaret på medborgarna inte har fungerat. Det finns också exempel på artiklar med citat av socialminister Lena Hallengren eller statsminister Stefan Löfven som dementerar att livet pågår som vanligt eller att Sveriges strategi skiljer sig radikalt från andra länders.
- I de nordiska länderna förekommer artiklar som skildrar oron för att Sveriges vägval kan komma att påverka det egna landet. Flera artiklar i finska medier påpekar att gränsen mellan Sverige och Finland bör stängas och norska medier kritiserar de norrmän som varit i Sverige och inte sätter sig i karantän.
- Det förekommer missförstånd kring Sveriges strategi, både att den i första hand syftar till att skapa flockimmunitet men också att det skulle finnas ekonomiska motiv till Sveriges agerande. Begreppet flockimmunitet förekommer ofta i nyhetsartiklar på arabiska om Sverige.
- Den 7 april nämner USA:s president Sverige i en daglig briefing (och även några dagar tidigare vid en presskonferens). Sammanhanget är huruvida strategier att skapa flockimmunitet är verkningsfullt. Några effekter av omnämnandet kan hittills inte identifieras i sociala eller internationella medier. Det som dock har uppmärksammat i amerikanska medier är de försök som gjorts på svenska sjukhus att använda malariamedicinen klorokin för att behandla Corona, något som USA:s president förespråkat. Utifrån tidigare analyser vet vi att samtalet om Sverige brukar ta fart när Donald Trump twittrar om Sverige.
Samtalet om Sverige på digitala plattformar 1-7 april
- Antalet publiceringar om Sverige i allmänhet är något högre den här veckan på engelska, spanska och arabiska. På ryska ser vi inte samma ökning i volymerna jämfört med förra veckan.
- Vi ser en fortsatt ökning av samtalet om Sverige i relation till coronaviruset.
- Twitter: överlag har inläggen en neutral ton. Sverige förekommer fortsatt framförallt i listor över antalet sjukdomsfall/avlidna i olika länder. I vissa fall finns en polariserad diskussion om Sveriges hantering, där den svenska strategin hyllas eller kritiseras.
Senast uppdaterad: