Idén om en samverkansplattform presenterades i Internationaliseringsutredningen. 2021 gav regeringen Svenska institutet (SI), Universitets- och högskolerådet (UHR), Universitetskanslers-ämbetet (UKÄ), Vetenskapsrådet och Vinnova uppdraget att inrätta Plint. Nu har myndigheterna återrapporterat till regeringen om hur arbetet går.
– Samverkan mellan myndigheterna fungerar väl och vi ser redan nu flera positiva resultat vad gäller samordning och breddad kunskapsbas mellan myndigheterna. Men för ett mer fruktsamt samarbete med lärosätena återstår några knäckfrågor att lösa, bland annat att definiera gränssnittet mellan myndigheternas och lärosätenas ansvarsområden, säger Eino Örnfeldt, generaldirektör på UHR och ordförande för Plints styrgrupp.
Fördel i en komplex kontext
De sammanhang som myndigheters, universitets och högskolors internationaliseringsarbete verkar i är komplexa och berör flera politikområden. Genom Plints breda representation och kunskapsbas skapas bättre förutsättningar för att stödja lärosätens arbete med internationalisering inom högre utbildning, forskning och innovation.
Samverkan mellan myndigheterna har varit självklar och redan bidragit med positiva effekter. Bland annat har samarbetet kring besök av utländska delegationer gett en mer sammanhållen bild av Sverige som utbildnings- och forskningsnation. Plint genomförde i höstas en givande hearing med över 300 deltagare för att fånga upp inriktning för vilka frågor som ska prioriteras inom Plints verksamhet. Att få till en fungerande samverkan med lärosätena kommer att kräva mer tid för att hitta lämpliga samarbetsformer och rätt nivå på samverkan. Bland annat handlar det om att respektera lärosätenas autonomi och att undvika dubbelarbete.
Fyra arbetsområden från start
Plints styrgrupp består av generaldirektörer från de fem myndigheterna samt representanter från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), Sveriges förenade studentkårer (SFS) och forskningsfinansiären Formas. Ett sekretariat med representanter från de fem myndigheterna samordnar det övergripande arbetet. Det operativa arbetet utförs i fyra arbetsområden:
- Ansvarsfull internationalisering
- Mobilitet
- Omvärldsbevakning och analys
- Sverige som kunskapsnation