Sveriges dilemma – var går gränsen för yttrandefrihet?

Sveriges hantering av sommarens koranbränningar och en diskussion om yttrandefrihetens gränser har uppmärksammats globalt. SI har analyserat hur internationella medier beskriver Sveriges utmaning att väga yttrandefrihet mot respekt för religiösa uttryck, och de utrikes- och inrikespolitiska spänningarna som uppstått som en följd av dessa händelser.

Den senaste tidens koranbränningar har väckt starka reaktioner runt om i världen och påverkat de diplomatiska relationerna mellan Sverige och den muslimska världen. Koranbränningarna har också lett till en diskussion i Sverige om yttrandefrihetens gränser.[1]

SI har undersökt hur medier i västländer kommenterat och porträtterat vad som ses som Sveriges utmaning kopplat till frågan om var gränsen för yttrandefrihet går.[2] Internationella nyhetsmedier intresserar sig för vad de kallar Sveriges dilemma och resonerar om var gränsen för yttrandefrihet går i ett läge där ett land är starkt kritiserat och hotat. En del menar att Sveriges yttrandefrihet inte varit lika omdiskuterad sedan konstnären Lars Vilks tecknade profeten Muhammed som rondellhund 2007.[3]

Sverige – en grundmurad demokrati

I rapporteringen porträtteras Sverige som en grundmurad demokrati och en symbol för yttrandefrihet. Men traditionen av hög tolerans för oliktänkande uppges vara utmanad och en historisk och grundläggande rättighet uppges stå på spel. Rapporteringen lyfter att svenska officiella företrädare anser att utländska krafter utnyttjar Sveriges frihet för att sprida hat.[4]. Det framträder en bild av att situationen rymmer flera dimensioner, där olika reaktioner på yttrandefrihet ställs mot varandra, både från internationellt håll och i Sverige.

Journalister och opinionsbildare i västerländska nyhetsmedier uttrycker en förståelse för Sveriges dilemma men betonar ofta att liberala demokratier inte får ge efter för kritik och hot utan måste värna yttrandefriheten. Möjligheten för privatpersoner att lyfta budskap som kan uppfattas som stötande av vissa uppges vara en central del av yttrandefriheten. Att inskränka yttrandefriheten som följd av påtryckningar från auktoritära stater sägs kunna ge dessa en hävstång att ytterligare underminera demokratin.

Enligt Financial Times befinner sig Sverige i varje liberal demokratis mardröm. Ett fåtal individer kan missbruka sina demokratiska rättigheter och förolämpa stora mängder människor, och utländska ledare kan bedriva kampanjer mot andra länder för att avleda den egna befolkningen och ta fokus från inhemska utmaningar.[5]

Starka internationella reaktioner

Internationella medier porträtterar de starka reaktionerna på koranbränningarna och andra skändningar av koranen, både i den muslimska världen och från bland annat EU och FN. Det tas upp att muslimska företrädare menar att koranbränningar inte kan ses som en del av yttrandefriheten utan anses vara en hatfull handling. [6]

Varierande åsikter i Sverige

Synen på yttrandefrihet skiljer sig mellan olika grupper i Sverige och diskussionen sägs ibland vara smärtsam.[7]

Utrikesdepartementets fördömande av koranbränningarna som ”islamofobiska” sägs ha triggat ett försvar av yttrandefriheten i Sverige där författare och experter rapporteras uppmana regeringen att inte återinföra hädelselagar. Det omnämns även att liberala kommentatorer i Sverige menar att koranbränningarna bör ses som hets mot folkgrupp och att vissa undersökningar visar att det finns ett folkligt stöd för ett förbud mot koranbränningar.[8]

Regeringens balansakt – att försvara yttrandefriheten och samtidigt inte förolämpa muslimer – sägs försvåras av Sverigedemokraternas hållning.[9] Man tar upp partiets politiska bakgrund, nuvarande hållning och kritiska uttalanden av en del partiföreträdare om islam och muslimer.[10] Time skriver att ett potentiellt förbud mot yttrandefrihet kan spela partiet och högerextrema aktivister i händerna och att det skulle kunna bidra till en ökad social splittring i Sverige.

Dilemmat hur man ska agera i förhållande till den muslimska minoriteten i Sverige beskrivs också. Av rapporteringen framgår att reaktionerna på koranbränningarna bland svenska muslimer varierar.[11] En del har blivit djupt sårade och ifrågasatt om svensk polis skulle tillåta skändning av andra heliga böcker.[12] Det nämns även att det finns muslimer i Sverige som inte vill att lagen om yttrandefrihet ändras: ”Vi vill alla ha yttrandefrihet. Det är en orsak till att många av oss lämnade våra hemländer.”[13]

Sverige står fast vid yttrandefrihet

Washington Post uppger att Sverige har svarat med att hålla fast vid sina principer, trots att vi kan ha mer att förlora på att göra det, och att regeringen också undersöker sätt att motverka ytterligare koranbränningar. Flera internationella nyhetsmedier gör samma analys.[14] Uttalanden från statsminister Ulf Kristersson om att ”vi står för svensk yttrandefrihet” och att grundlagsändringar inte är aktuella har också fått genomslag.[15] Sverige uppges inte vilja göra avsteg från den fundamentala principen om yttrandefrihet utan förespråkar att den används ansvarsfullt.[16]

Länkar till medier nämnda i texten