Under den finska valrörelsen: Sverige omnämns i en bredd av frågor

Söndagen den 2 april var det riksdagsval i Finland. Det senaste året har den svensk-finska relationen varit mer i centrum än på länge med anledning av ländernas process mot Nato-medlemskap. Hur synen på Sverige, i medier och hos befolkningen, ser ut är därför viktigt att följa. Inte minst i samband med en valrörelse, då den inhemska politiska debatten ofta intensifieras.

Stort medialt intresse för Sverige i Finland, men ingen ökning under valrörelsen

I Finland finns ett stort intresse för vad som händer i Sverige. I nyhetsrapportering och i sociala medier har uppmärksamheten för Sverige stadigt ökat de senaste åren. En intensifiering kopplat till valrörelsen är dock svår att se. Snarare har det sedan tidigare stora intresset bestått. Sverige omnämns i liknande utsträckning som före de senaste 3–6 månadernas valrörelse och är inte heller i högre grad i fokus för nyhetsartiklar i Finland.

En starkt bidragande orsak till det ökade intresset har troligen varit både pandemin och de två ländernas process mot ett Nato-medlemskap. Men även om Nato-frågan gett Sverige ökat utrymme i media så ser vi en ökning även för andra frågor. Det ökande mediala intresset i Finland tycks även vara koncentrerat till just Sverige och syns inte för Norge och Danmark. Intresset för Sverige ökar heller inte i övriga nordiska länder utom i Finland.

Brett intresse för Sverige, där Finland ofta jämförs med Sverige

Sverige omnämns i en stor bredd av sammanhang, från svenska språkets ställning i Finland till utbildningssystem och militära frågor, något som speglar de nära relationerna mellan länderna. Jämförelser görs visserligen återkommande mellan alla nordiska länder, men i Finland är Sverige det nordiska land som man oftast jämför sig med. Jämförelser förekommer i en mängd frågor, men inte minst ländernas hantering av pandemin och på senare tid har även ländernas process mot Nato-medlemskap stått i fokus. Under exempelvis processen mot Nato-medlemskap nämndes även relationen mellan Sverige och Finland återkommande, med under valrörelsen har det dock inte noterats.

Kopplat till jämförelserna lyfts Sverige ibland fram som ett föregångsland. Det gäller inte minst samhällsekonomi och exportmarknaden där Sverige anses vara starkt. Men Sverige lyfts ibland även fram som ett land som har stora utmaningar

Utmaningar kopplade till brottslighet och migration ett växande fokus

En växande trend är att samhällsutmaningar i Sverige lyfts, ofta kopplat till brottslighet och migration. Mer specifikt har fokus på senare tid legat på ökad gängkriminalitet och antalet dödsskjutningar under 2022. Längre nyhetsartiklar med ingående detaljer om utvecklingen i Sverige de senaste åren förekommer också, ofta med anledning av att man vill undvika en liknande utveckling i Finland.

Att brottsligheten i Sverige fått ökad uppmärksamhet är troligen inte enkom för att Finland haft en valrörelse. Det beror mer sannolikt på en kombination av faktorer. Ökat fokus på brottslighet sammanfaller med ökade utmaningar kopplade till gängkriminalitet i Sverige såväl som i Finland .

Denna mediebild av Sverige har förekommit även tidigare men då primärt i andra länder som Norge och Danmark. Där används ofta begreppet ”det svenska tillståndet” för att beskriva situationen i vissa svenska förorter kopplat till migration och brottslighet. I Finland har ett begrepp med liknande innebörd börjat användas, ”den svenska vägen”. Likt ”det svenska tillståndet” används det för att beskriva en negativ utveckling vad gäller migration och brottslighet som man inte vill ha i Finland.

Än så länge används ”den svenska vägen” i begränsad utsträckning i nyhetsrapporteringen, och på sociala medier tycks det vara en mindre grupp som använder begreppet. Användningen tycks även vara några kopplat till frågor rörande brottslighet och migration, vilket är en smalare användning än i Norge och Danmark där motsvarande begrepp spritt sig till en rad andra områden. Vi kan därför anta att begreppet ännu inte etablerats i samma utsträckning som motsvarande begrepp i Norge och Danmark.

Tecken på en förändrad uppfattning om Sverige

Finländares uppfattning om Sverige är mycket god och generellt är uppfattningen om Sverige bättre än den om andra nordiska länder. Det visar årets Global Soft Power Index I en aspekt är den dock markant sämre och det gäller just huruvida Sverige är ett tryggt och säkert land. Där rankar man Sverige tydligt lägre än både Norge och Danmark. Uppfattningen har också stärkts då Sverige nu rankas lägre jämfört med 2022.

Att tecknen på en försämrad uppfattning om Sverige som tryggt och säkert hänger ihop med ett ökat fokus på brottslighet i mediebilden om Sverige är svårt att fastställa. Det är dock intressant att dessa båda utvecklingar sker parallellt med varandra. Det blir viktigt att fortsätta att följa hur mediebilden och uppfattningen om Sverige utvecklar sig i Finland framöver.