Vad fick dig att söka tjänsten som svensklektor?
– Jag har haft span på utlandslektoraten under flera års tid, eftersom arbetsbeskrivningen låtit så rolig och utmanande. Det har varit en tanke som jag haft med mig länge: att jag någon gång ville arbeta i utlandet, och framför allt i Tyskland. Tidigare har det inte riktigt varit rätt läge för mig att söka några lektoratstjänster. När tjänsten i Bonn utlystes var jag i en situation där det passade med en nyorientering både privat och yrkesmässigt.
Vad gjorde du tidigare? Berätta mer om din bakgrund.
– Jag har arbetat som gymnasielärare i svenska och tyska under många år i Sverige. För några år sedan kompletterade jag min lärarbehörighet med Svenska som andraspråk dels för att kunna söka mig utomlands, dels för att öppna upp för jobb inom andra skolformer och utbildningsformer. År 2012 fick jag möjlighet att jobba på svenska sektionen på Europeiska skolan i München och den vistelsen gav mersmak på Tyskland.
Hur mycket undervisning har du?
– Jag undervisar 16 lektionstimmar i veckan. En lektionstimme är 45 minuter. Under höstterminen undervisar jag i fyra olika språkkurser och under vårterminen har jag sju kurser – såväl i svenska språket som i litteratur, kultur och interskandinavistik. Nivån är A1–B2 enligt den Europeiska referensramen. Tentaperioden för mina kurser ligger en gång per år, i juli, men detta ser olika ut på olika universitet. Kurserna i interskandinavistik ges på tyska.
Vilka är de främsta anledningarna till att man börjar läsa svenska i Bonn?
– Det är olika – en del gör det för att det krävs inom ramen för deras examen inom “Skandinavistik” eller “Germanistik”, och har inga större planer med språket efter studierna. Andra läser svenska för att med fokus på Norden rikta in sig mot översättning, redaktörsarbete, tolkning, forskning eller undervisning. Jag har även studenter som till exempel läser medicin och som planerar att i framtiden arbeta i Sverige.
Är det något som har överraskat dig?
– Det stora intresset för Sverige som många studenter har överraskar mig varje dag. En del av mina studenter deltar enbart i undervisningen för att de har ett stort Sverigeintresse och inte för att de behöver tentorna eller poängen för sin examen. Det är även förvånande i hur stor utsträckning de studerande är analoga under föreläsningar – anteckningar görs ofta med papper och penna och dator eller Ipad är ett undantag. Även jag som lärare behöver bli mer analog eftersom tekniken inte alltid fungerar. Men det är förvånande att online-undervisningen, och till viss del hybridundervisningen, fungerat så pass bra som den gjort.
Vilken bild har studenterna av Sverige?
– Tyska studenter har generellt sätt en väldigt positiv bild av Sverige, en bild som ibland är något onyanserad. Detta blir även ofta ett ämne för diskussion i klassrummet: Bilden av Sverige och nyanseringen av densamma. Det många av mina studenter associerar till Sverige är relativt stereotypa bilder som natur, musik, viss mat, vissa kända personer, men detta skiljer sig förstås åt beroende på vilka erfarenheter och förkunskaper studenterna har. Vi har många möjligheter i de olika kurserna som ges inom kultur och litteratur att fördjupa bilden tillsammans i undervisningen genom samtal och läsning.
Finns det någon rolig episod som du vill berätta om?
– En stor utmaning var att arrangera Luciatåget i december – ett uppdrag som landar på svensklektorn. Jag var sent ute med planeringen eftersom det in i det sista inte var klart om vi fick ha ett “riktigt” luciatåg på grund av restriktionerna. När vi till slut fick klartecken från universitetet hade jag tre veckor på mig att få ihop en kör av förstaårsstudenter som skulle sjunga luciasånger på felfri, klingande svenska. Detta gick över förväntan! 18 studenter pluggade luciasånger dygnet runt under mindre än tre veckor och den 13 december skred den stolta lucian med sina lika stolta tärnor och stjärngossar genom universitetets korridorer och lyste upp med sång och ljus. Förstås med det obligatoriska munskyddet! Det blev väldigt uppskattat eftersom de allra flesta studenter och kollegor har arbetat online under hela pandemitiden och längtar efter samvaro och normala rutiner igen.
Vad gör du utöver att undervisa?
– Den första tiden har naturligtvis varit väldigt präglad av de hårda coronarestriktioner som råder i hela Tyskland och en del av de aktiviteter och resor som jag och min medföljande familj hade planerat för har tyvärr inte varit genomförbara än. På ledig tid utforskar vi i stället staden och de nära omgivningarna. Bonn har ett rikt kulturliv som till viss del fortfarande håller öppet och här finns fantastiska vandringsleder på kort avstånd från stan. Staden passar för hela familjen – parker och utomhusaktiviteter, caféer och restauranger samt museer, teater och bio för barn och vuxna. Och under en cykeltur längs Rhen krävs inget munskydd eller vaccinationspass!
Vad är det bästa med att vara svensklektor?
– Det bästa är att få arbeta med så motiverade och engagerade studenter och att få vara i Tyskland på heltid. Det är ett jobb med stor frihet i kursupplägg, undervisningsstil och litteraturval vilket är väldigt inspirerande och ger mycket energi.
Vilket råd vill du ge till den som vill bli utlandslektor? Vilka egenskaper krävs?
– Jag tycker att jobbet som utlandslektor är perfekt för någon som vill ha en nyorientering i sitt lärarjobb. Som vill få nya intryck, perspektiv och utmaningar i jobbet, men även privat. Det krävs nog generellt att man är relativt självständig och självgående och inte så beroende av nära samarbete med kollegor, eftersom dina kollegor ofta jobbar med andra ämnen, forskar eller doktorerar. Detta ser säkert olika ut på olika universitet. Har man lärarerfarenhet från Sverige är man nog överlag en person som är flexibel och kan arbeta utifrån de förutsättningar som ges. Det är en egenskap som man kan ha bra användning för som utlandslektor: eftersom ingenting fungerar så som man är van vid är det bara att anpassa sig till något nytt. Man behöver också ha relativt bra tålamod när det kommer till det byråkratiska och administrativa – åtminstone om man bor i Tyskland. Det tar tid att ordna med alla papper.
Februari 2022
Svenska institutet utlyser och förmedlar ett antal svensklärartjänster i början av februari varje år. Läs mer om lediga lärartjänster.