”Jag lever mångfald – SI har varit en viktig pusselbit i det”

Timur Umans ögon glittrar när Svenska institutet kommer på tal, det finns en lång och produktiv relation mellan honom och SI. Den började 2002 när han fick han ett SI-stipendium för att gå ett magisterprogram i företagsekonomi på Högskolan i Kristianstad.

– Att jag fick den här möjligheten förändrade hela livet. Det enda jag kände till om Sverige då var den svenska modellen då jag skrivit en kandidatuppsats om hur den skulle kunna implementeras i Lettland. Allt annat var nytt. 

Timur Uman lyckades snabbt anpassa sig till det nya landet och erbjöds en doktorandtjänst i Lund för att skriva en avhandling om kulturell mångfald i ledningsgrupper. Parallellt med studierna fortsatte kontakten med SI:

– Jag erbjöds möjligheten till flera kontaktresor med SI, bland annat reste vi 2008 till Ukraina och 2009 till Armenien och Georgien.

Dessa kontaktresor och liknande satsningar genomförde SI under en period för att öka kontaktytor mellan svenska organisationer och organisationer i SI:s samarbetsländer.

Timur Uman återkommer ofta under intervjun till begreppen mångfald och ansvar. Han är svensk och lett, jude och ryskspråkig. Gift med en tyska med tre svenska barn som pratar fyra språk.

– Jag lever verkligen mångfald och ser det som ett ansvar att jag kan och vill ge tillbaka av det jag lärt i Sverige och fått av SI. Jag har förmånen att vara i en samhällsposition där jag kan bidra till att förändra och Ukraina har en särskild plats i mitt hjärta. Jag kan inte förändra hela Ukraina men man måste börja någonstans. Jag känner nästan att det är min plikt att hjälpa andra, jag har inget val, utan det är faktiskt en ära att göra det för Ukraina som andra gjorde för Lettland på 1990-talet. Det är inte heller så många seniora forskare som pratar ryska men som samtidigt kommer från ett neutralt land som Lettland, det är också något konkret jag kan bidra med.

Idag är Timur Uman professor i redovisning och styrning vid Jönköpings Internationella Handelshögskola. Mycket av hans forskning handlar om att skapa förutsättningar för ansvarsutkrävande inom offentlig sektor och han ser att det behövs i Ukraina, att skapa strukturer inom offentlig sektor för att gynna demokratisering och mänskliga rättigheter.

– Det nya projektet, MCAD, är baserat på lärdomar från ett tidigare SI-finansierat projekt – ”Accountability for sustainability” och specialanpassat för en ukrainsk kontext. Vi har ett fantastiskt samarbete med Jönköpings kommun. De ville involvera sig i Ukrainas återuppbyggnad och fick kontakt med Konotop – en mindre kommun i nordöstra Ukraina som varit ockuperad men som nu är befriad. Det känns verkligen givande att få vara med och titta på vilket sätt man kan utveckla strukturer för ansvarsförhållanden mellan politiker och tjänstemän och bygga de strukturer som behövs för att samhället ska funka.

Projektet MCAD har tre delar: den första är en föreläsningsserie online om svenska modellen, juridiska aspekter, ansvarsförhållanden och demokratisering. Huvuddelen står Jönköpings Internationella Handelshögskola för, men Jönköpings kommun deltar med inslag om hur det kan gå till i praktiken. Den andra delen består av att fem politiker och fem tjänstemän från Konotop åker till Jönköping för inspirationsbesök på kommunala bolag såsom renhållningsbolaget och socialförvaltningen.

– Det har varit en fröjd att samarbeta med Jönköpings kommun kring detta. Det är ofta bara att lyfta på luren och ringa till kommunfullmäktiges ordförande eller stadsdirektören. Avstånden är inte så långa som i en större kommun och det blir ett helt annat typ av samarbete, säger Timur Uman.

I projektet MCADs sista del ska deltagarna utforma miniprojekt som ska förbättra förutsättningarna för ansvarsutkrävande genom att skapa strukturer för detta i Konotop. Flera av lärarna på Jönköpings Internationella Handelshögskola kommer fungera som mentorer och följa implementeringen av deltagarnas projekt.

Timur Uman menar att det finns risker med att bedriva projekt i krigets Ukraina men menar samtidigt att det är viktigt att inte låta sig avskräckas utan försöka inta en flexibel hållning.

– Man får vara beredd på att man inte vet om de har el eller internet och kunna ändra och flytta på aktiviteter. Det är exempelvis viktigt att kunna spela in föreläsningar så att ukrainarna kan titta när det funkar för dem. Ett annat råd är att det är bra att ha någon inom projektet som kan prata ukrainska eller ryska och att ha kontinuerlig dialog för att de ska få behovsbaserad hjälp.

Timur Uman beskriver SI Baltic Sea Neighbourhood Programme som ett icke byråkratiskt och effektivt finansieringsprogram:

– SI för mig är ett exempel på hur offentliga medel ska förvaltas och hur obyråkratiskt det kan vara att söka finansiering.