Co-Crea Youth – ett SI-projekt för att uppnå ungdomsengagemang

Inga Narbutaite Aflaki, fil dr i statsvetenskap och lektor vid Karlstads universitet var projektledare för projektet Co-Crea Youth:
– Partnerskapet bestod av akademiska aktörer, kommuner och civilsamhällesorganisationer från Sverige, Finland, Estland och Georgien och kombinationen av aktörer har varit centralt för projektets framgång. För att uppnå ett större engagemang bland ungdomar använde vi oss av samskapande metoder. Ungdomar är en viktig grupp som kräver nya strategier för ett mer delaktighetsbaserat beslutsfattande.

Vad är då samskapande metoder?

– Samskapande handlar om att olika aktörer – kommuner, akademi och civilsamhälle – tillsammans med ungdomar utvecklar lösningar som främjar ungdomars delaktighet i det lokala beslutsfattande kring frågor som beror ungdomar. Att arbeta med ett samskapande förhållningssätt handlar om att involvera dem som frågan berör i ett tidigt skede. Sedan tidigare finns vana i kommunerna att jobba representativt och att ha rådgivande organ såsom ungdomsråd. Men projektet handlade mycket om hur vi också når ut till de ungdomar som håller på att tappa intresset för demokratin eller tillit till lokala institutioner för att de ska känna makten att förändra sin egen verklighet, säger Inga Narbutaite Aflaki.

Möten och aktiviteter: Att se samskapande i praktiken

– Projektet bjöd på många minnesvärda ögonblick, särskilt mötena och workshopparna mellan projektpartners och ungdomar. Det har också varit inspirerande att jämföra skillnader och likheter mellan länder, som exempelvis den starka civilsamhällesdrivkraften i Georgien och den kommunala drivkraften i Sverige och Finland.

Verktyg och metoder för samskapande

– Projektet har använt en rad metoder, från dialogbaserade workshoppar till sociala hackatons och verktyg som hjälpte oss att reflektera och planera tillsammans. Vi hade till och med ett brädspel som hjälpte oss att förstå olika roller i samskapande processer. Samskapande kräver också en förändring i förhållningssätt, där maktbalansen mellan projektledare och ungdomar utjämnas och olika perspektiv får ta plats. Samskapande kan leda till att man omdefinierar rådande verklighetsuppfattningar och problembilder.

Resultat

– Projektet har resulterat i ökad kunskap om samskapandets betydelse för att öka ungdomars engagemang. Kommuner har fått vägledning i hur de kan involvera ungdomar och dra nytta av deras idéer, vilket bidrar till att bryta polarisering och stärka demokratin. En viktig lärdom har varit att resurser och lokal drivkraft är avgörande. Ett exempel från Alvesta visar att även mindre insatser, som att sätta upp ett nytt basketnät, kan göra stor skillnad – så länge ungdomarna känner att de blir lyssnade på.

Lärdomar: Do’s and Don’ts i samskapande

– Bland lärdomarna vi gjort är vikten av rätt partners och att skapa en gemensam förståelse för projektets syfte. Eldsjälar är ovärderliga, men projektet behöver också stöd från organisationernas ledning och förtroendevalda politiker för att bli hållbart. En utmaning har varit att nå ut till ungdomar som står utanför etablerade strukturer, som ungdomsråd, och att anpassa aktiviteter till målgruppen – något som kräver flexibla och kreativa metoder. En annan utmaning har varit kommunernas bristande resurser. Projektmedel kan ses som ett verktyg för att hjälpa till att sätta igång nya demokratiska samskapande aktiviteter och pröva sig fram.

Nästa steg: Fortsatt arbete i nytt projekt

– Efter projektets slut fortsätter vi arbetet inom ramen för ett Erasmus-projekt. Fokus ligger nu på att testa samskapande metoder i pilotkommuner i Sverige, Finland och Estland. I Alvesta planeras exempelvis initiativ för att göra kommunen mer attraktiv för ungdomar, med konkreta teman som utveckling av mötesplatser och fritidsaktiviteter. I de finska kommuner som deltar i projektet är ungdomar inbjudna att samskapa attraktiva och trygga fysiska miljöer. SI-projektet lade en bra grund som vi vill bygga vidare på i det nya projektet.