Mest intresse för status i EU-arbetet
Den främsta uppgiften för ett ordförandeland är att driva arbetet inom EU framåt. Det märks i rapporteringen som främst handlat om hur EU-arbetet framskrider inom olika områden. Men ett ordförandeskap innebär också en möjlighet att profilera det egna landet, t ex i förmågan att driva frågor internationellt. Detta är dock inte något som är framträdande i rapporteringen om det svenska ordförandeskapet. Mot slutet av ordförandeskapet uppges det ibland ha varit framgångsrikt, och en del källor med en nära bevakning av EU-politik ger bilden av att Sverige haft en medlande och agendasättande roll, men sammantaget lyfts sällan Sveriges roll. Att fokus i rapporteringen legat på status i EU-arbetet reflekterar ordförandeskapets främsta uppgift. Mest rapportering har förekommit i nischade medier, medan stora framträdande nyhetsmedier rapporterat i relativt låg utsträckning.
Ordförande i en tid av utmaningar
Sverige var EU-ordförande i en tid av krig samt energi- och klimatkris. Det märktes i prioriteringarna säkerhet, energiomställning, grön omställning och konkurrenskraft, men även i prioriteringarna demokratiska värden och rättsstatens principer. Slutförhandlingarna om klimatpaketet Fit for 55 och överenskommelsen kring migrationspolitik uppgavs vara framgångar i det svenska ordförandeskapet. Detsamma gäller fortsatt stöd till Ukraina och nya sanktionspaket mot Ryssland[1]
Störst intresse i början av Sveriges ordförandeskap
Den mediala uppmärksamheten var störst i början, då det fanns ett intresse för det svenska ordförandeskapets prioriteringar och inledande möten. Mötet i Kiruna i mitten av januari uppmärksammades och det som då främst lyftes var att gruvbolaget LKAB uppgav sig ha gjort det största fyndet av sällsynta jordartsmetaller i Europa.
Prioriterade områden har genomsyrat rapporteringen
Rapporteringen kring Sveriges ordförandeskap har inte varit omfattande men de ämnen som främst tagits upp berör flera av det svenska ordförandeskapets prioriteringar: migration, internationella relationer samt klimatet. Även militär och försvar är ett av de mer framträdande ämnena. Fokus i rapporteringen har legat på aktuella förhandlingar och i vilken utsträckning EU-arbetet gått framåt. Ibland uppges Sverige ha bidragit, men det är inte en framträdande del av rapporteringen. Medierna refererar oftast till officiell kommunikation från det svenska ordförandeskapet. Att Sverige uppgetts ha utmaningar i rollen som ordförande, inom t ex migrationsområdet, förekommer också.
Intresse för Sveriges hållning i migrationsfrågor
Rapportering kring migrationsfrågor finns framförallt i början och i slutet av ordförandeskapet och rymmer ett intresse för Sveriges hållning. Sverige uppges initialt vilja driva på lagstiftningsarbetet mot en ny migrationspakt. EU-ambassadör Lars Danielssons uttalande om att det inte kommer att bli någon färdig migrationspakt under ordförandeskapet plockas också upp. Särskilt i början av året finns ett intresse för Sverigedemokraternas inflytande över svensk inrikespolitik och i förlängningen över ordförandeskapet. Partiet uppges sätta press på regeringen. I slutet av våren uppges det svenska ordförandeskapet trycka på under förhandlingarna om en ny asyl- och migrationspakt. Den färdiga överenskommelsen omnämns ibland som en framgång, men flera medier lyfter också att Ungern och Polen röstat emot och att det finns EU-länder som har en avvaktande inställning till överenskommelsen.
Fortsatt stöd till Ukraina
Även inom ämnena internationella relationer och militär och försvar har Sveriges roll som ordförande stundtals lyfts, men liksom inom andra ämnen har fokus varit vad som åstadkommits inom EU. Internationella medier har tagit upp stödet till Ukraina, sanktionerna mot Ryssland och stödet till Turkiet i samband med jordbävningskatastrofen. Att ge militärt stöd till Ukraina uppges ibland vara högt prioriterat för Sverige liksom att fortsätta verka för sanktioner mot Ryssland. Media lyfter ibland visad uppskattning gentemot Sverige. Till exempel citeras president Zelenskyj när han tackar för ett effektivt ordförandeskap och Charles Michel, Europeiska rådets ordförande, som säger att Sverige ”rodde hem det 11:e sanktionspaketet mot Ryssland”.
Intresse för EU:s plan för klimatomställningen
Rapporteringen om klimat och miljö tog framförallt upp olika aktuella förslag under Sveriges ordförandeskap. De flesta var kopplade till Fit for 55, EU:s plan för att skynda på klimatomställningen, som presenterades av EU-kommissionen i juli 2021. Flera akter slutförhandlades under ordförandeskapet. Rapporteringen om Fit for 55 kretsar kring olika aspekter av lagstiftningsprogrammet, t ex koldioxidutsläpp inom transportsektorn och utbyggd infrastruktur för alternativa bränslen. Rapportering som uppger att Sverige haft en medlande roll förekommer också, men är inte framträdande.
[1] Sveriges ordförandeskap i EU – här är resultaten (europa.eu)