Havsöringen är en fisk som lever större delen av sitt liv i havet men som reproducerar sig i vattendrag, och de måste därför kunna vandra däremellan. Idag är dock många vattendrag i Östersjön påverkade av mänskliga verksamheter och både havsöringen och andra arter är drabbade.
– Det finns ett stort behov av att restaurera vattendrag som mynnar ut i havet, och det är en rekommendation som undertecknades av Östersjöländernas miljöministrar redan år 2013, berättar Håkan Häggström på Länsstyrelsen i Stockholm och projektledare för RETROUT.
RETROUT är ett samarbete mellan sex länder runt Östersjön och har som mål att främja hållbar fisketurism i regionen. I det sammanhanget är just havsöringen intressant.
– För till exempel torsk är läget allvarligt och det går inte att bedriva fiske på den arten. Även laxen har problem och rekommendationen från forskare är att inte fiska lax i Östersjön. Fisket får koncentreras på andra arter tills vidare.
Havsöringen kan idag fiskas i viss utsträckning, men stammarna behöver bli ännu starkare. Redan nu kan man dock se att restaureringen har haft en god effekt i vattendrag där insatser gjorts, berättar Håkan Häggström.
– Vi ser att rekryteringen av fisk blir bättre dvs antalet fiskar som föds varje år. Vi har bidragit till att öka takten i restaureringen av vattendrag i Östersjöregionen. I till exempel Litauen genomfördes landets första projekt för restaurering av vattendrag inom RETROUT. Det har gett ringar på vatten och flera projekt har initierats med ”våra” projekt som modell.
Håkan Häggström menar att det i regionen finns en stor potential i hållbar fisketurism, även om antalet internationella besökare minskat tillfälligt till följd av coronapandemin.
– Resandet kommer förhoppningsvis igång så småningom, och hos boende i regionen kan fisketurismen öka när fler människor hittar ut i naturen, vilket ju har blivit en trend under pandemin.
Han understryker att fisketurismen behöver bedrivas på ett hållbart sätt.
– Bland annat genom att följa den etiska kod som vi har utvecklat inom projektet. Även resan till regionen behöver ske på ett hållbart sätt.
För Håkan Häggström och hans kollegor såddes det första fröet till RETROUT för drygt sex år sedan.
– Jag deltog i ett annat arbete om hur populationerna av lax och havsöring i Östersjön skulle stärkas, och ville hitta ett sätt att öka takten i arbetet. Jag tänkte att man borde undersöka varför vissa projekt lyckas och andra misslyckas.
De sökte pengar från Svenska institutet för Baltic Water Peers, ett mindre projekt som så småningom lade grunden för RETROUT.
–Stödet från SI användes till förberedande möten med projektets partner och lade grunden för samarbetet. Som en följd av projektet lyckades vi få finansiering via Interreg Baltic Sea Region. Idag har vi en budget på 36 miljoner kronor, om man räknar in medfinansiering från Havs- och vattenmyndigheten, Tillväxtverket och medfinansiering i partnerländerna.
– Det har varit otroligt givande att besöka restaureringsobjekt och titta på fiskedestinationer i andra länder. De fiskeguider som har deltagit i projektet har hittat en gemenskap med varandra och har nu ett nätverk.
I dagarna uppmärksammas RETROUT i EU-kampanjen ”Europa i min region” som lyfter fram olika insatser i EU:s regioner.
– Vi visar bland annat en kort film om våra fiskeresor och kopplingen mellan tillgången på fisk och restaurering av naturmiljön. Just kopplingen mellan naturvård och ekonomisk tillväxt är viktigt att lyfta fram, säger Håkan Häggström.
Fakta
Projektet Baltic Water Peers finansierades av Svenska institutet genom stödformen Projektinitiering i Östersjöregionen.
Stödformen riktar sig till aktörer baserade i Sverige som vill starta eller utvidga samarbeten kring gränsöverskridande gemensamma utmaningar tillsammans med organisationer från länderna runt Östersjön inklusive Ryssland och länderna i EU:s Östliga partnerskap. En ny utlysning öppnas mot slutet av 2021 och stänger i början av 2022.