Korruption är ett verkligt problem i Östersjöregionen – även om situationen ser olika ut i olika länder.
– Länderna runt Östersjön har mycket gemensamt, men i den här frågan har vi olika förutsättningar, säger Lotta Rydström på Transparency International Sverige, som jobbat med det nyligen avslutade projektet BIBSR2018 – Towards integrity together, som fokuserat på transparens hos företag verksamma i Sverige, Litauen och Ryssland.
Transparency Internationals årliga globala korruptionsindex rankar länder efter deras upplevda nivåer av korruption i den offentliga sektorn, enligt experter och affärsmän. Den använder en skala från noll till 100, där noll är mycket korruption och 100 är ingen korruption. I den senaste mätningen från 2019 får Sverige 85 av 100 möjliga poäng, medan Litauen får 60 poäng och Ryssland 28.
För att utbyta erfarenheter och kunskap har aktörer från Sverige, Litauen och Ryssland arbetat tillsammans i projektet, som förutom transparens även fokuserat på antikorruption i näringslivet.
– Under lång tid har företag setts som bovar i arbetet med antikorruption. Men Transparency International såg tidigt vikten av att aktivt engagera företag, säger Lotta Rydström.
Hon pekar bland annat på vikten av att arbeta mot penningtvätt inom den finansiella sektorn.
– Riskerna med penningtvätt kopplat till projektländerna är avsevärda vilket ju också nyligen lett till höga sanktionsavgifter för två svenska banker.
Projektet BIBSR2018, som finansierades av Svenska institutet, har bland annat publicerat en rapport om vad som krävs för att företag på ett effektivt sätt ska kunna arbeta med antikorruption.
– Vi har tittat på hur företagen själva, offentlig sektor samt civilsamhället, kan bidra till arbetet. Vi har intervjuat experter från näringslivet, branschorganisationer, media, civilsamhället och akademin för att få en bild över vilka områden som behöver stärkas ytterligare. Rapportens fokus har legat på Sverige och Litauen, men experter från bland annat Finland och Estland har också medverkat, berättar Lotta Rydström.
Den viktigaste slutsatsen i rapporten är att företagens ledningar måste ta antikorruptionsarbetet på större allvar, säger hon.
– Det är ingen pappersprodukt som man kan bocka av som ”färdigt”. Antikorruptionsarbetet är ett ständigt pågående arbete som kräver engagemang och resurser. Incitamenten behöver bli tydligare – vad är konsekvensen av att inte arbeta med antikorruption? Vad kostar det i inte bara eventuella böter, men även i varumärkesförlust, personalavhopp eller svårighet att rekrytera eller aktievärde och vinstminskning?
Rapporten pekar också på den yngre, litauiska generationens betydelse i arbetet för öppenhet och transparens.
– Yngre upplevs ställa mer krav på sina arbetsgivare, vara mer rättvisemedvetna. Yngre engagerar sig och kräver ansvar och förändring – något som generationer före dem haft svårt att göra. Tyvärr menade många av experterna att unga har svårt att komma in på beslutsfattande positioner och att förändringen går för långsamt.
Parallellt med rapporten har projektpartners i Litauen och Ryssland utvecklat former för samverkan med den privata sektorn i respektive länder – bland annat nätverk för erfarenhetsutbyte och verktyg för informationsspridning. Olika förutsättningar kräver olika tillvägagångssätt.
Idag är projektet avslutat, men arbetet mot korruption fortsätter genom de nätverk som byggts upp. Slutsatserna från rapporten kommer att användas i kommande arbete, även om det i dagsläget inte finns några konkreta planer på fler gemensamma aktiviteter mellan länderna.
– Vi fortsätter att fokusera på integritet i företag, det är ett av våra huvudområden. Jag hoppas att vi kan hitta nya former för samarbete och kanske tillsammans med andra partners. Vi är alla del av samma globala nätverk, avslutar Lotta Rydström.
Länk till rapporten som projektet BIBSR2018 tog fram: Business Integrity across the Baltic Sea: A needs assessment for effective business integrity in Lithuania and Sweden
Fakta
Projektet BIBSR2018 finansierades av Svenska institutet genom stödformen Projektinitiering i Östersjöregionen. Stödformen riktar sig till aktörer baserade i Sverige som vill starta eller utvidga samarbeten kring gränsöverskridande gemensamma utmaningar tillsammans med organisationer från länderna runt Östersjön inklusive Ryssland och länderna i EU:s Östliga partnerskap. En utlysning pågår och stänger 11 februari 2021 kl.15.00. En digital informationsträff anordnas 18 januari 2021.