Vad fick dig att söka tjänsten som utlandslektor i svenska?
– År 2011 tog jag examen från lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. På grund av utlandsvistelser i Frankrike och Tyskland dröjde det till 2013 innan jag började arbeta som lärare. Ganska kort efter att jag börjat i yrket insåg jag att min utbildning till grundskole- och gymnasielärare i samhälls- och religionskunskap inte var särskilt gångbar på arbetsmarknaden. 2015 började jag därför läsa svenska som andraspråk på halvfart. Det som från början var tänkt att bli ett års studier för att få behörighet att undervisa i SFI blev snart tre och behörighet att undervisa inte bara i vuxenutbildningen utan även i grund- och gymnasieskolan.
Troligen var det någon gång under utbildningstiden som någon tipsade mig om möjligheten att söka tjänst som utlandslektor i svenska. Jag har länge velat bo och arbeta utomlands och plötsligt visade det sig att det fanns en chans att få arbeta inom mitt yrke – i ett annat land. Perfekt! Vid sidan av att jag upptäckte hur roligt och givande det var att studera och arbeta med svenska som andraspråk var det just möjligheten att söka tjänst som utlandslektor i svenska som gjorde att jag fortsatte att studera svenska som andraspråk.
Var jobbade du tidigare?
– Innan jag flyttade till Sofia arbetade jag på en fristående gymnasieskola i Göteborg. Där undervisade jag i svenska som andraspråk på och var programansvarig för introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Hur trivs du med ditt arbete?
– Jag trivs bra! Arbetsuppgifterna är stimulerande och utvecklande, men bäst med Sofia universitet är mina fantastiska kollegor och suveräna studenter.
Vilka är dina studenter och varför läser de svenska?
– De flesta av studenterna har tidigare läst på språkskolor och kan sägas vara allmänt språkintresserade. För en del studenter är det viljan att läsa något mer exotiskt språk än till exempel engelska, franska eller tyska som har lett dem till svenskstudier. För andra studenter är det ett intresse för Norden och Sverige i allmänhet som gjort att de sökt sig till skandinavistik på Sofia universitet. I den senare kategorin finns de som nämner ett intresse för svensk kultur, litteratur och – inte helt ovanligt – svensk metal som en viktig faktor för valet att läsa svenska. Där finns också de som är intresserade av det svenska samhället ur ett mer historiskt och politiskt perspektiv.
Är det något som är annorlunda här när det gäller själva undervisningen?
– Eftersom jag aldrig är med på de andra lärarnas lektioner vet jag faktiskt inte om och i så fall vilka skillnader som finns. För egen del gör jag ungefär som jag brukar även om jag har ett smalare fokus än vad jag haft när jag arbetat i vuxenutbildningen och i gymnasieskolan i Sverige. Här ansvarar jag för muntlig- och skriftlig färdighet medan andra lärare ansvarar för bland annat grammatik och fonetik.
Vad skulle du råda en ny svensklektor att ”packa ner i resväskan”?
– Tålamod och tillit. Allting löser sig, kanske bara inte på det sätt som man tänker sig och kanske inte när man vill, men löser sig gör det alltid.
Vad tror eller hoppas du kunna jobba med efter utlandstjänstgöringen?
– Jag funderar en hel del på den här frågan, men jag har inget svar på den ännu. Det jag vet är att jag vill gå vidare från undervisning i skolan, men till vad och var? Ingen aning. Tiden får utvisa hur det blir.
Studenternas råd till dig som tänker äta surströmming!
Om du ska äta surströmming – se till att hålla stort avstånd till både människor och hundar! Vissa skräms av stanken, andra lockas av den.
Svenska institutet utlyser och förmedlar ett antal svensklärartjänster i början av februari varje år. Läs mer om lediga lärartjänster.