Sammanfattning av slutsatser från SI:s veckorapporter om bilden av Sverige under coronapandemin:

  • Samtalet och rapporteringen om Sverige i sociala medier och nyhetsmedier har varit något mer omfattande än vanligt men vi kan inte se någon tydlig samtalstopp. Samtalet om Sverige och corona har dock utgjort en ökande del av det totala samtalet om Sverige och trenden är uppåtgående på de fyra språk SI följer: engelska, spanska, arabiska och ryska.
  • Initialt publicerades ett antal artiklar i etablerade internationella nyhetsmedier som bedöms ha bidragit till att forma narrativet om att Sverige valt en annan och annorlunda väg i hanteringen av coronaviruset jämfört med många andra länder. Sveriges val av strategi förklaras ofta med att politiker i Sverige har en stark tilltro till att människor tar eget ansvar, att svenskar har en hög grad av tillit till institutioner/experter och till varandra, och som ett resultat av den svenska förvaltningsmodellen med fristående myndigheter. Detta bekräftas genom citat från både svenska regeringsföreträdare och experter.
  • Därefter kom intresset att handla om vad Sveriges strategi innebär i praktiken. Både svenska företrädare och experter som står bakom Sveriges linje kommer till tals, främst företrädare för Folkhälsomyndigheten och regeringen, och de forskare som är kritiska till Sveriges hantering intervjuas. Tolkningar av den svenska strategin handlade bl. a. om att Sverige har en ”laissez-faire” attityd, att Sverige faktiskt lyssnar på experter och att Sveriges strategi går ut på att uppnå flockimmunitet.
  • I början av april jämförde många artiklar svenskarnas ”fortsatta frihet” med läget i övriga europeiska länder. Man beskrev till exempel att människor i Sverige fortsatte att gå på caféer och restauranger och att vistas utomhus. Det var inte ovanligt med bilder som beskrev att livet pågick som vanligt i Sverige. Det förekom rapportering om att Sveriges strategi att lägga över ansvaret på medborgarna inte fungerade. Förslaget om att regeringen skulle få utökade befogenheter och att Sverige förbjöd folksamlingar med fler än 50 personer ansågs bekräfta detta.
  • Samtalet därefter har tenderat att övergå till att handla om tolkningar av utfallet av strategin. I detta sammanhang är det mycket vanligt med jämförelser mellan Sverige och andra länder, särskilt vad gäller användningen av statistik över antalet döda och smittade. Inte minst görs jämförelser med de nordiska länderna, men också med andra länder som har högre dödstal än Sverige relativt sett. Det faktum att smittan har spridits på svenska äldreboenden lyfts i det sammanhanget.
  • Mot slutet av april beskrivs Sveriges strategi för att hantera coronapandemin ofta fortfarande som ovanlig, men kritiken är generellt något nedtonad – även om viss kritik förekommer på alla språk. SI noterar att det i rapporteringen om Sverige i flera länder förekommer tydligare förklaringar till Sveriges strategi. Bedömningen är också att det finns ett något ökat intresse för huruvida Sveriges strategi är rätt i längden och hållbar över tid. Att Sverige och särskilt Stockholm kan vara på väg att uppnå flockimmunitet plockas upp i en del artiklar. Rapporteringen sammanfaller med att en del länder nu lyfter vissa restriktioner och bitvis öppnar olika delar av samhället. Frågan om vad som händer vid en andra våg i de länder som har haft omfattande restriktioner diskuteras, ibland kopplat till den svenska strategin, som en del menar kan ge Sverige ett bättre utgångsläge. Situationen i Sverige jämförs med alternativet att behöva öppna landet på nytt och ta fram en så kallad ”exit-strategi”.
  • Svenska regeringsföreträdare, experter och kritiker har fått stort utrymme i internationella medier under perioden. Svenska experter, ofta representanter för svenska myndigheter, får förklara Sveriges strategi. Likaså får svenska kritiker till Sveriges strategi komma till tals i många artiklar. Statsministern, utrikesministern och socialministern citeras ofta.

Läs SI:s veckorapporter om bilden av Sverige under coronapandemin här.