När de baltiska länderna 1991 förklarade sig självständiga från Sovjetunionen uttalade Sverige snabbt sitt stöd. Det är något man minns i de baltiska länderna. Även idag är de gemensamma intressena på den utrikespolitiska arenan många. Sveriges ansökan om ett Nato-medlemskap är det mest aktuella exemplet. Ansökan har tagits emot mycket väl i de baltiska länderna och bidragit till att Sverige fått positiv uppmärksamhet i bland annat ländernas medier. Ett svenskt medlemskap ses som ett naturligt steg i ljuset av den säkerhetspolitiska situationen och bedöms bidra till ökad regional säkerhet och en stärkt försvarsallians. Den estniska premiärministern Kaja Kallas ord i samband med att Estland som tredje land formellt godkände ansökan illustrerar tydligt de baltiska ländernas inställning: ”Välkomna, kära grannar”.
Sverige och de baltiska länderna förenas av historiska band från 1600-talet då delar av dagens Baltikum var svenskt, men också av gemensamma samtida utmaningar. Att rädda Östersjön är den viktigaste inom miljöområdet, men samarbete finns även kring till exempel gränsöverskridande brottslighet. Sverige och de baltiska länderna förenas också sedan länge av en strävan att stödja utvecklingen i Europas östliga grannskap, till exempel Ukraina. Inom ramen för europeiska, Östersjöregionala och nordisk-baltiska fora finns ett nära samarbete där vi vanligen agerar utifrån en likartad agenda. Den undersökning Svenska institutet genomfört i de baltiska länderna bekräftar samarbetsviljan även hos befolkningen. Bland unga vill nio av tio se ett ökat samarbete med Sverige och inställningen till samarbete med Sverige är överlag mycket positiv.
Som en viktig utgångspunkt för Sveriges framtida kontakter med Baltikum finns de breda och djupa relationerna inom handel, politik, kultur, utbildning och turism. Tallinn är Sveriges närmaste huvudstad och täta färjeturer underlättar folk till folk-kontakter. Att sex av tio ester har erfarenhet av att besöka Sverige för jobb eller semester pekar mot den breda erfarenhet som finns. SI:s studie visar att de baltiska länderna tillsammans med Norden genom släkt och vänner har betydligt fler personliga band till Sverige än andra länder. Genom näringsliv och utlandsmyndigheter har Sverige även en tydlig närvaro i länderna, och Sverige är en stor direktinvesterare och arbetsgivare, vilket torde ha bidragit till kännedom.
Samtidigt som det finns en tydlig närhet mellan Sverige och Baltikum, en rad kontakter och en gemensam hållning inom många områden, finns även det som stundtals utmanar gemenskapen. Sveriges hantering av Coronapandemin väckte intresse och fick stort utrymme i de baltiska medierna. Rapporteringen var ibland negativ och ett vanligt budskap var att Sverige hade misslyckats med att hantera pandemin. Migration och kriminalitet är vanligen ett litet tema i nyhetsrapporteringen om Sverige, men tonaliteten brukar vara negativ och särskilt i Estland tycks delar av rapporteringen ha fått fäste bland en del grupper. SI:s studie om bilden av Sverige i Baltikum visar dock att bilden av Sverige överlag är god och stabil över tid, men att många har en relativt låg kännedom om Sverige.
Avslutningsvis är det viktigt att vårda de omfattande relationerna mellan Sverige och de baltiska länderna. Utöver de bilaterala och regionala kontakter som finns genom exempelvis näringsliv och turism kan även kommunikations- och främjandeinsatser göra skillnad. Insatserna kan bygga på de baltiska ländernas positiva inställning till samarbete med Sverige och på behovet av kännedomshöjande insatser för att bidra till en djupare och mer uppdaterad kunskap om Sverige och det svenska samhället.
Läs rapporten i sin helhet här.