Björn Jerdén, chef över Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)
Trots låg kännedom om Sverige i Kina tycks kinesers syn på Sverige vara positiv – ett mönster vi ser i många andra länder. Vad kan förklara denna dynamik i Kina och vad betyder de positiva associationerna till Sverige för svenska aktörer i Kina?
SI:s rapport visar att bilden av Sverige delvis formas av en generell positiv uppfattning om västliga och nordvästeuropeiska länder – inte nödvändigtvis av Sverige självt. Samtidigt är det tydligt att det finns många gemensamma värderingsmässiga referenspunkter mellan kineser och svenskar. Detta öppnar för ömsesidigt utbyte. Svenska företag i Kina uppger till exempel att de drar nytta av det positiva svenska varumärket.
Det är också intressant att två föreställningar med lång historia, som båda ligger nära den officiella kinesiska självbilden, fortfarande påverkar synen på Sverige: att vårt land uppfattas som socialistiskt och neutralt.
Det finns en diskrepans mellan det kineser säger sig ha uppmärksammat om Sverige i kinesiska medier och det kinesiska medier har tagit upp om Sverige de senaste åren. Varför tror du att kinesernas minnesbilder är mer positiva?
Bra fråga! Jag skulle gissa att det handlar om en allmän positiv föreställning om Sverige som spökar.
Liksom i SI:s undersökning av bilden Kina 2020 framgår att kineserna har en mer positiv syn på Sverige än vice versa. Hur tror du att det kommer sig och vad betyder det för relationerna mellan länderna?
Kineser tenderar ofta att överskatta hur positiv bilden av Kina är utomlands. Detta beror delvis på att den inhemska bilden det egna landet formas av propaganda, men också på att negativa uppfattningar om Kina i andra länder tonas ned. Att lyfta fram sådan rapportering skulle kunna skapa besvärliga frågor för regimen.
Samtidigt visar detta att den kinesiska ledningen i stort sett har avstått från att sprida en negativ bild av Sverige bland den egna befolkningen, trots att den officiella politiken gentemot Sverige har varit kylig. Den mer kritiska rapportering om Sverige som faktiskt förekommit tycks heller inte ha fått något större genomslag hos kinesiska mediekonsumenter.
Detta förbättrar förutsättningarna för att relationen mellan Kina och Sverige fullt ut ska kunna normaliseras, eftersom regimen inte behöver ta hänsyn till en negativ folkopinion. Men i slutändan är det ett politiskt beslut som måste fattas i Peking.
Malin Oud, Senior Rådgivare Raoul Wallenberginstitutet för Mänskliga Rättigheter och Humanitär Rätt samt författare till Decoding China Dictionary
SI menar i rapporten om bilden av Sverige i Kina att kineser ser Sverige som en symbol för väst och att Sverige är en projektionsyta för samhällsideal. Detta står i tydlig kontrast till den bild av väst som målas upp av kinesiska makthavare och kinesiska medier. Vilken syn på väst uppfattar du att kineser har och hur ser deras samhällsideal ut? eller Varför skulle kineser ha Sverige som projektionsyta för samhällsideal?
Kina har en komplex relation och kluvna känslor till väst. För många kineser symboliserar väst ideal som framsteg, välstånd och frihet. När kinesiska makthavare pratar om väst är det oftast stormakten USA som åsyftas och negativa aspekter som kriminalitet och sociala konflikter som lyfts fram. I officiella tal och historieböcker handlar det framförallt om västerländsk imperialism och ekonomisk exploatering. I takt med ökande geopolitiska spänningar och stormaktsrivalitet beskrivs ett splittrat väst i nedgång som försöker hindra Kinas ”fredliga uppgång”. Men Sverige förknippas inte med västerländsk hegemoni och historisk kolonialism på samma sätt som USA, utan snarare med samhällsideal som fredlighet, demokrati, välfärd och jämlikhet.
Liberal – som är en av de främsta associationerna till Sverige – har på kinesiska snarast betydelsen frihetlig, ett av de socialistiska kärnvärden som främjas av det kinesiska Kommunistpartiet. I vilken utsträckning kan den typen av associationer till Sverige vara en bidragande orsak till kinesers positiva syn på vårt land?
Kineser som ser på Sverige som ett framgångsrikt, liberalt samhälle har nog en bild av en svensk samhällsmodell med fokus på social hållbarhet och välfärd. Jag tror att Sverige framstår som en alternativ väg till utveckling och modernisering för unga kineser som är trötta på den stenhårda konkurrensen i Kina och på samhällsutmaningar som korruption och miljöföroreningar.
Kinesers uppfattning om Sverige påverkas av olika faktorer, inklusive politiska och kulturella skillnader. Ett exempel är hur ett ord som ’liberal’ kan förstås på helt olika sätt i Sverige jämfört med i Kina. Hur tänker du kring de utmaningar som uppstår när man försöker studera människors uppfattningar över kulturella och språkliga gränser – särskilt när samma ord kan bära olika betydelser beroende på kontext?
Jag tänker att det är viktigt att veta att även om den kinesiska regeringen vill göra gällande att konstitutionell liberalism och andra så kallade västerländska värderingar inte passar Kinas förhållanden, så finns det skillnader mellan det kinesiska Kommunistpartiets intressen och olika individers uppfattningar och värderingar. Men i Kinas officiella narrativ och propaganda så tenderar man att sudda ut gränserna mellan individen, det kinesiska folket, Kommunistpartiet och nationen Kina. Det kinesiska folket och Kommunistpartiets intressen sägs vara helt förenade. I en internationell eller svensk kontext är ju begrepp som demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter kopplade till individens fri- och rättigheter. Men i Kinas så kallade socialistiska kärnvärden så bortprioriteras personlig autonomi och rättigheter till förmån för kollektiva samhällsmål och nationsbyggande. Det är ”frihet inom socialismens ramar” och ”socialistisk demokrati med kinesiska särdrag” som gäller, vilket uttryckligen särskiljs från liberal demokrati.
Läs mer om SI:s studie om Sverigebilden i Kina här.