Sofia Bard är chef för enheten för Sverigebildsanalys på Svenska institutet. Under coronapandemin har Svenska institutet utökat bevakningen av Sverigebilden i utlandet med veckovisa rapporter om vad som sägs om Sverige på 12 språk i redaktionella och sociala medier.

Hur ser rapporteringen om Sverige och landets hantering av coronapandemin ut? Är det några särskilda teman eller händelser som står ut?
Rapporteringen om Sverige och hanteringen av coronapandemin har under hela perioden sedan vi utökade vår bevakning under tidig vår varit intensiv och ofta djupgående. Sverige väcker intresse för att man upplever att Sverige valt en annan väg i hanteringen av pandemin. Det unika är att det varit ett intensivt intresse över en längre tidsperiod. Stora nyhetsmedier har gjort djuplodande reportage om landets strategi, porträtt av experter och regeringsföreträdare och inslag från gator och torg med intervjuer med vanliga svenskar.

Vi såg i början av mars att Sveriges agerande väckte intresse och genuin nyfikenhet kring landets vägval. Man beskrev ofta att det finns förutsättningar i Sverige med stor tillit mellan befolkningen och regeringen, fristående myndigheter och hur svenskar är för att göra på ett annorlunda sätt. Rapporteringen hade allt som oftast en neutral ton.

I slutet av maj var rapporteringen mer negativ eller kritisk. Temat i mycket av rapporteringen handlade om dödstalen i olika länder. Det är framförallt det som synts i den negativa rapporteringen om Sverige. Ofta refereras det till den statistik som presenteras av Global Change Data Lab och Oxforduniversitet som visade att Sverige hade högst dödstal per capita vid flera tidpunkter i slutet av maj.

De senaste dagarna ser vi både neutral och negativ rapportering om Sverige. Det har varit stort medialt fokus på hur situationen kommer se ut under sommaren och de stundande semestrarna. Vilka medborgare kommer att ha möjligt att resa till vilka länder. I det här sammanhanget redogör man ofta för hur det kommer att se ut för personer som reser från Sverige.

Hur ser det ur i olika länder, finns det skillnader i rapporteringen?
Rapporteringen varierar mellan länder och mellan veckor. I exempelvis USA och Tyskland har vi under hela perioden sett en förhållandevis neutral och balanserad rapportering om Sverige och det fortsätter. I Italien har rapporteringen varierat stort, ibland mycket negativ rapportering och ibland positiv. I de nordiska grannländerna ser vi samma mönster och sedan ett par veckor tillbaka har vi sett att rapporteringen handlar mycket om gränsfrågor.

Kan en negativ medierapportering om Sverige just nu påverka bilden av Sverige hos människor på sikt?
Utifrån det vi har sett tidigare har vi konstaterat att bilden av Sverige förändras långsamt och att det inte finns någon tydlig koppling mellan medierapportering om Sverige och förändrad uppfattning om Sverige hos befolkningar i andra länder. Det är många faktorer som påverkar bilden av ett land, bland annat personliga erfarenheter och hur landet upplevs agera gentemot andra länder. Men det här är en ny situation, vi har ingen liknande erfarenhet att jämföra med för att bedöma den potentiella utvecklingen av Sverigebilden. Vi kommer behöva följa det noggrant framöver.

Läs den senaste rapporten om samtalet om Sverige utomlands 27 maj – 2 juni