Språket blir mer informellt
Sedan 1970-talet har det pågått en utveckling mot ett alltmer informellt språk, i både tal och skrift.
Direkt, personligt tilltal har blivit vanligare. I stället för Den som kör bil på vintervägar, ska köra lite långsammare skriver man oftare i dag Om du kör bil på vintervägar, ska du tänka på att köra lite långsammare. Vi tilltalar varandra med du och förnamn i stället för Ni, titel eller efternamn, som var vanligt förr. Den utvecklingen beror på att samhället blivit mer jämlikt.
Tydligast är det informella språket i snabba medier som chatt, sms och Twitter, där man ofta skriver snabbt och talspråkligt och med korta, ofullständiga meningar och många förkortningar. Vissa sådana språkdrag slår även igenom i medierna, inte minst i tv, reklam och bloggar.
Myndighetstexterna har blivit enklare och begripligare. Detta är delvis en del av den allmänna språkutvecklingen, delvis ett resultat av ett medvetet språkarbete på många myndigheter, så kallat klarspråksarbete.
Engelskan blir alltmer dominerande
Vi har fått ett ökat inflytande av engelska. Många svenskar är dessutom bra på engelska och ser det som sitt andraspråk. Samtidigt minskar kunskaperna i språk som tyska och franska.
Vi lånar in allt fler engelska ord och uttryck: e-mail, date, swipe, tags. De flesta nyorden och de viktiga och frekventa orden i samhället är dock fortsatt svenska, och många lånord får försvenskad stavning och böjning: mejl, dejt, svajpa, taggar. Vissa lån av skrivregler, som engelsk genitivapostrof och punkt som decimaltecken (Anna’s, FM 105.5), förekommer parallellt med svenska former (Annas, FM 105,5).
Det som påverkar svenskan mest är språksituationer där man nästan helt övergår till att använda engelska. Inom svensk högskola och forskning skrivs till exempel i dag de flesta avhandlingar och vetenskapliga artiklar på engelska. Engelska är också koncernspråk på många storföretag, och engelska förekommer ofta i reklam och medietexter. Engelska och svenska kommer därför alltmer att användas parallellt i det svenska samhället. Svenskan används dock fortfarande på de allra flesta områden och i stort står svenskan mycket stark om man jämför med andra språk i världen.
Andra språk påverkar också
Det talas betydligt fler språk i Sverige än för ett par decennier sedan, i dag runt 200 modersmål, och därför även mer andraspråkssvenska. Arabiskan är i dag på väg att gå om finska som det näst största språket i Sverige, och både arabiskan och nationella minoritetsspråk som finska, romska och samiska har blivit synligare i samhället.
Svenskan i sig påverkas dock mycket lite av dessa språk. Men det finns sociolekter med språkliga drag från vissa invandrarspråk. Sådana drag används ibland även av ungdomar utan invandrarbakgrund. Några exempel:
- Ord som keff (arabiskt ord för ’dålig’) och aina (turkiskt ord för ’polis’).
- Vissa språkdrag som är otypiska för standardsvenskan, till exempel utelämning av prepositioner, som i De låg sängen (för De låg på sängen), och annan ordföljd, som i Då han kom inte (för Då kom han inte).
Text och tal lever både åtskilda och tillsammans
På ett sätt lever skriftspråket i dag alltmer åtskilt från talspråket: det är ett språk för ögat, inte för högläsning.
- Ett tecken på det är en ökning av säljande text som vill synas i informationsflödet, som logotypskrivningar (iPhone, eBay) och särskrivningar (Potatis Gratäng).
- Ett annat tecken är att vissa texttyper blivit informationstätare, med kortare och mer kompakta meningar. Folk har blivit beredda att låna alltmer när de ska köpa bostad eftersom räntorna har sänkts skrivs i stället Låneviljan vid bostadsköp har ökat på grund av räntesänkningarna. En sådan mening är lätt att läsa tyst men svårare att tolka och lyssna till.
- Skriftspråkets ställning märks också på att uttalet av många ord blivit mer skriftspråkslikt de senaste decennierna: vi läser oftast ut verbändelser (hittade, inte bara hitta) och ord som och och att läses ut som de skrivs (inte bara som å).
Samtidigt kan man säga att talet och skriften på olika sätt närmat sig varandra.
- Många stavningsformer som förr ansågs talspråkliga är i dag vanliga i tidningstext och annan sakprosa: sen för sedan, nån för någon, sa för sade, dan för dagen.
- I många vardagliga textgenrer och i talspråksnära elektroniska medier som chatt är talspråksformer vanliga.
- Många texttyper blir i dag alltmer informella, vilket samtidigt gör att texterna blir längre.
Tekniken påverkar på olika sätt
Teknikutvecklingen med datorer och mobiltelefoner gör att vi skriver väldigt mycket mer i dag än för ett par decennier sedan, både på fritiden och i arbetet.
Vi skriver i fler kommunikationsmedier och i fler textgenrer, som webbtexter, e-post, chatt, sms, bloggar och andra sociala medier. I Sverige, där internet- och mobilanvändningen är ovanligt hög, sker en stor del av människors kommunikation i sociala medier och i kommunikationstjänster som Twitter, Snapchat, Instagram och Youtube.
Även kommunikationen mellan medborgare och svenska myndigheter sker i dag i hög grad via webbtjänster och sociala medier, vilket bidragit till att göra myndighetsspråket enklare och mer informellt.
Hög användning av små skärmar på mobiltelefoner och surfplattor främjar teknikutveckling mot film (på bekostnad av text), upplästa texter (talsyntes, skärmläsare) och talbaserade gränssnitt (Apples Siri, Skype etc.).
Men språksystemet är stabilt
Förändringarna ovan gäller i första hand ordförråd och stil. Vi får en större språklig variation: fler kommunikationsmedier, texttyper, genrer och språk. Det grundläggande svenska språksystemet – stavning, böjning, ordbildning, skrivregler, grammatik – förblir dock stabilt. Små förskjutningar här och var kan ändå ses. Några exempel på förändringar:
- Det finns en ökad osäkerhet i användningen av pronomenformerna de och dem. Objektsformen dem sätts ibland som subjekt, och subjektsformen de tvärtom ibland som objekt: Dem var glada. Hon skrattade åt de. Många tror att dom, som förr mest fungerat som talspråksform, därför kan komma att ersätta de och dem helt i framtiden.
- Könsneutrala ord har blivit vanligare i svenskan de senaste åren, till exempel talesperson för talesman. Samtidigt har det könsneutrala pronomenet hen etablerats och blivit mycket vanligt; pronomenet en används dessutom ibland som ett könsneutralt alternativ till pronomenet man. Äldre kvinnliga former som lärarinna och skådespelerska försvinner; i stället används lärare och skådespelare könsneutralt. A-böjning av adjektiv har blivit något vanligare i framför allt myndighetstexter, eftersom den av många upplevs som mer könsneutral: Kära kund! (i stället för Käre kund!), Vår nya chef Bo Ek (i stället för Vår nye chef Bo Ek).
- Infinitivmärket att slopas oftare: Hon lovade (att) försöka (att) börja (att) sluta (att) röka. Vid hjälpverbet kommer är att-strykning frivilligt. Att det ofta skrivs utan att är inte så konstigt med tanke på att många andra hjälpverb alltid skrivs utan att.
- Predikativen böjs i dag oftare efter betydelsen, trots att det rent grammatiskt inte stämmer med subjektet: laget var otränade, barnet är sjuk (i stället för laget var otränat, barnet är sjukt).
- Latinska ord böjs alltmer sällan enligt latinska böjningsregler utan får försvenskade eller nya böjningsmönster: ord som gymnasium och seminarium skrivs ofta gymnasie, seminarie, och latinska pluralformer som media och data är i dag helt etablerade även som singularord: svensk media, öppen data.
- S-plural är i dag en del av det svenska böjningssystemet, till exempel i många engelska och spanska lånord: fans, shorts, situps, tacos etc.
Text: Avdelningen Språkrådet vid Institutet för språk och folkminnen
Publicerad 9 maj 2022