År 2020 fyllde alltså Svenska institutet 75 år. Det uppmärksammade vi bland annat genom att publicera skriften ”Sverige i världen” som skildrar SI och vår relation till omvärlden.
Även om världen och SI:s verksamhet har förändrats under dessa år står grunden fast: att samarbete mellan länder, individer och organisationer är en förutsättning för utveckling, välfärd och tillväxt.
40-talet – Sverige efter kriget
Svenska institutet grundades 1945 för att utveckla det internationella samarbetet och skapa en positiv bild av Sverige. Statsmakten och näringslivet hade intresse i frågor om samarbete och bildade föreningen Svenska institutet för kulturellt utbyte, med uppgiften att sprida kunskap om Sverige och att stödja ett brett kulturellt utbyte med andra länder.
Svenska institutet för kulturellt utbyte är en förening med ansvar att höja landets anseende i världen i samråd med kulturlivet, universiteten, affärsvärlden och folkrörelserna.
Intresset för Sverige utomlands är stort. De första trycksakerna: Introduction to Sweden och Facts about Sweden publiceras. Socialtjänstemän, fackföreningsfolk, industriledare och forskare besöker välfärdslandet och vägleds av institutet. Studieutbytet tar fart främst med USA, de nordiska grannländerna, England och Tyskland. FN begär Sveriges hjälp med studieutbyte. Svensklektorer i utlandet är efterfrågade. Svenskt konsthantverk och arkitektur visas i Paris och Milano. Utställningen Sweden Today visas i alla världsdelar. Arne Sucksdorffs film Människor i stad, producerad på uppdrag av SI, vinner en Oscar 1949. Institutet har 25 anställda och finansieras både av staten och av privata intressenter.
Andra världskriget går mot sitt slut
50-talet – Start för svenskt biståndsarbete
Sverige börjar ge bistånd
Intresset för Sverigebesök för att studera hälsovård, undervisning, teknik, konsumentkooperation och stadsplanering är fortsatt stort och SI lägger program för besökarna. Det är ett pionjärarbete som leder till bildandet av Nämnden för Internationellt Bistånd (NIB) som övertar biståndsuppgifterna från SI i början på 60-talet. NIB utvecklas vidare och blir sedan Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete, Sida.
Inom Sverigeinformationen börjar nu produktionen av faktablad inom olika ämnen och på flera språk. Närmare åttio utländska universitet har svensklektorer, en viktig position för spridning av kunskap om Sverige. En storhetstid för svensk formgivning inleds. Föreningen Svensk Form och SI producerar i samarbete utställningar och turnéer världen över. Antalet anställda på SI ökar till sextio.
60-talet – Hur ska Sverige profileras?
Intresset för hur Sverige profileras i utlandet ökar hos regeringen. Initiativet skapar utrymme i statsbudgeten och leder till att institutets resurser ökar. SI utökar verksamheten inom flera områden. Sveriges möjligheter att synas på teaterfestivaler och på musikfestivaler förbättras. Svensk glaskonst uppmärksammas i omvärlden och genom SI:s distribution av spelfilm tillgodoses det ökande intresset för Ingmar Bergman.
Möjligheterna till kontakter med Östeuropa förbättras och flera utbytesprogram inrättas. Institutet får möjlighet att trycka publikationer och faktablad på fler språk. Trotjänaren Facts about Sweden trycks i stora upplagor på ett flertal språk. Sverigehuset i Kungsträdgården invigs 1969.
Kollegiet för Sverigeinformation etableras
70-talet – Kontakter med nya delar av världen
Från förening till stiftelse
Kontakterna med Västeuropa och USA är väletablerade, liksom i viss mån med Östeuropa. Nu växer intresset för de så kallade u-länderna. SI:s arbete med stipendier för med sig allt fler uppdrag inom utbildnings- och forskningsområdet. Bland annat inrättas Gäststipendieprogrammet som är öppet för ansökningar från hela världen. FN-stipendierna hamnar åter hos institutet och stipendiehanteringen blir en betydande del av arbetet.
Experter, politiker och forskare studerar demokrati i funktion och skapar hållbara kontakter med svenska institutioner. Under 1973-1974 görs nästan 1300 besöksprogram. 1971 invigs Svenska kulturhuset i Paris (CCS) som alltsedan dess har organiserat utställningar, konferenser och konserter, visat svensk film, arrangerat kurser i svenska språket och varit en viktig punkt för information om Sverige.
80-talet – Mer resurser ger större satsningar
En av decenniets största satsningar är Scandinavia Today, en uppmärksammad nordisk samlingsutställning med Northern Light, den nordiska konsten i fokus, som genomförs i USA. Under 70- och 80-talet har SI ett forskarstipendieprogram som omfattar 25 miljoner kronor per år. Intresset för utbyte med utvecklingsländer är fortsatt stort och en del av biståndet avsätts för kulturutbyte. I Sverige turnerar musik- och teatergrupper från Afrika, Latinamerika och Asien och svenska kulturarbetare reser ut i världen.
Den största framgången under 80-talet är Möt Indien, en festival som börjar i Kungsträdgården och sprids över landet. Svenska finns i läroplanen vid åtta lärosäten i Estland, Lettland och Litauen. Den nya datatekniken skapar nya möjligheter för distribution av Sverigeinformation.
New Sweden
90-talet – Nya grannländer i öst
Visbyprogrammet
Efter Berlinmurens fall är institutet en viktig del i arbetet med att integrera de nya grannländerna i ett europeiskt samarbete. Institutet får betydande resursförstärkningar genom Östersjömiljarden och kontakterna med grannländerna österut intensifieras. Inom utbildnings- och forskningsområdet inrättas Visbyprogrammet för utbyte med Baltikum, Polen och nordvästra Ryssland.
SI får uppdraget att informera om svensk högre utbildning i utlandet. Seminarier i svenskt statsskick, demokrati och mänskliga rättigheter lockar journalister, blivande parlamentariker och forskare. Projektet Solen och Nordstjärnan på Grand Palais i Paris blir den hittills största kulturmanifestation som SI genomför. Intresset för svensk dans ökar och SI stöttar svensk medverkan på internationella festivaler. Mer än 3500 visningar av svensk film organiseras i 84 länder i samarbete med lokala filminstitut och cinematek. SI har 110 anställda.
2000-talet – Inriktning på Sverigefrämjande
SI - myndigheten med uppdrag att skapa förtroende för Sverige
Med lanseringen av Sweden.se – the official gateway to Sweden, har möjligheten att sprida information om Sverige gått in i en ny fas. Nu går det att nå oändligt många fler människor runt om i världen med information om Sverige. Institutet tar initiativ till större satsningar i utvalda länder, några exempel är Scopriamo la Svezia i Italien, och Svedületes i Ungern. SI utvecklar och tar vara på kontakterna med de många studenter som varje år kommer till Sverige genom ett alumninätverk.
Institutet lämnar ”Sverigehuset” 2002 för att flytta till Gamla Stan. Sweden Bookshop, SI:s bokhandel med böcker om Sverige på många språk, flyttar med och lockar nu många turister på Slottsbacken.
2010-talet – Nya länder på världsscenen
I och med att det digitala landskapet utvecklas och förändras så finns SI representerat på allt fler digitala arenor och plattformar. Den globala ekonomiska utvecklingen gör att samverkan mellan SI:s olika uppdrag ställs i fokus – hur främjande och bistånd kan skapa synergieffekter för varandra. Nya geografiska prioriteringar gör att länder som exempelvis Kina och Indien får större vikt.
Sveriges behov av kompetensförsörjning skapar ett ökat fokus på talangmobilitet, inte minst på att hålla kontakt med tidigare stipendiater och programdeltagare.
SI har runt 140 anställda och får ett utökat uppdrag att förmedla stipendier till studenter utanför EU. Ytterligare ett uppdrag tillkommer i att främja samarbete och integration i Östersjöregionen, vilket är av yttersta vikt även för Sveriges konkurrenskraft på sikt.
SI 75 år!
Direktörer |
Årtal |
Gunnar Granberg | 1945 – 1954 |
Gunnar Heckscher | 1954 – 1957 |
Tore Tallroth | 1957 – 1963 |
Per-Axel Hildeman | 1963 – 1977 |
Göran Löfdahl | 1977 – 1983 |
Anders Clason | 1983 – 1993 |
Per Sörbom | 1993 – 1997 |
|
|
Erland Ringborg | 1998 – 2005 |
Olle Wästberg | 2005 – 2010 |
Annika Rembe | 2010 – 2018 |
Madeleine Sjöstedt | 2019 – |