De vill att fler i Östersjöregionen ska äta smörbult

På bara några år har den svartmunnade smörbulten, som ursprungligen kommer från Svarta havet, lyckats etablera sig i Östersjön.

– I Kalmarsund hade vi en stor invasion 2018. Fiskare fick sina nät fulla med smörbult och senare när det blev varmt dog fiskarna. Vi var tvungna att åka runt och städa upp. Som marinbiolog har jag aldrig sett något liknande, säger Susanna Minnhagen, marinbiolog på Kalmar kommun och projektledare för projektet Goby fishing.

Denna nya art i Östersjön utgör ett hot mot fisklivet.

– Den kan förstöra musselreven, som är så viktiga för andra fiskarter, säger Susanna Minnhagen. Dessutom äter den andra fiskars rom.

I andra delar av Östersjön har fisken funnits betydligt längre än så. I lettiska vatten upptäcktes smörbulten redan år 2004, och sedan dess har populationen vuxit mycket, berättar Ligita Kokaine, som jobbar för regionen Kurzeme i Lettland.

Men i Lettland har fisken nu blivit en viktig inkomstkälla för den lokala fiskerinäringen.

– I Lettland rensas fisken och exporteras fryst till länder runt Svarta havet. Mindre mängder röks och säljs på lokala marknader, säger Ligita Kokaine.

Projektet Goby fishing drivs av intressenter i Sverige, Lettland, Polen och Danmark. De vill bland annat uppmuntra det lokala fisket på arten.

– Fisken kommer att finnas kvar i Östersjön, vi måste lära oss att leva med den och hitta sätt att trycka tillbaka smörbulten så att den inte tar över och konkurrerar ut andra fiskarter. Vi försöker se fördelarna och möjligheterna. Vi vill gärna att fler ska börja äta smörbult, berättar Susanna Minnhagen.

– Efter diskussionerna som vi haft i projektet tittar vi nu på möjligheterna att som kommun köpa in smörbult, på samma sätt som vår region köper in vildsvinskött.

Exakt hur smörbulten ska hanteras behöver diskuteras och det internationella projektet är därför välkommet, menar Ligita Kokaine.

– Alla länder runt Östersjön har olika erfarenheter av att hantera smörbulten, men tendensen är i stort sett densamma i samtliga länder – populationerna av denna invasiva art ökar. Alla har samma behov att hantera och hitta lösningar på problemet. Intresset från lettiska parter att delta i projektet har varit stort och träffarna har hittills varit givande.