Koldioxidutsläpp orsakar inte bara klimatförändringar, utan även försurade hav. Koraller, lax, räkor och skaldjur, liksom hela ekosystemet, är i fara.
– Havsförsurning har ibland kallats för klimatförändringarnas ”lika onda tvilling”. Trots det är medvetenheten om havsförsurning mycket mindre än medvetenheten om till exempel temperaturökningen i haven, säger Marko Reinikainen, projektledare på AirClim.
Projektet BALSAM, som drevs av organisationer i fem länder i Östersjöregionen, ville öka medvetenheten om havsförsurningens följder. Därför genomförde de kampanjen Ocean Acidification Action Week 3-9 maj 2021.
– Syftet var att öka kunskapen och medvetenheten om havsförsurningar bland miljörörelsen, andra intressegrupper och den stora allmänheten. Vi ville också att budskapet skulle nå beslutsfattare och mellanstatliga organ, och att kampanjen skulle leda till fördjupade kontakter mellan civilsamhället och forskare.
Kampanjen skedde främst online med material om havsförsurningar på olika språk för att nå ut i bland annat Polen, Ukraina och Ryssland.
– Vi gick ut med en uppmaning till alla organisationer och andra som jobbar med havsfrågor att bidra för att uppmärksamma havsförsurningar, säger Marko Reinikainen.
Kampanjen hade även ett särskilt fokus på att nå fiskare och artister.
– Vi ville nå ut till andra målgrupper som på olika sätt kan tänkas känna ett intresse och dela miljörörelsens oro. Fiskare är ekonomiskt beroende av ett välmående hav, och många gånger finns det en passion för havet. Vad artister beträffar så har havet alltid varit en inspirationskälla för många konstnärer. Man kan säga att vi ville bredda engagemanget så att det sträckte sig även till målgrupper utanför miljörörelsen.
I och med kampanjen avslutades BALSAM, som pågick i nästan två år, 2019-2021. Marko Reinikainen ser en stor förtjänst med det regionala samarbetet.
– Havsförsurningen liksom så många andra miljöproblem känner inga nationsgränser. Skyddet av havsmiljön regleras av internationella avtal. Den regionala aspekten är viktig också för att Östersjön och Svarta Havet är väldigt speciella hav, och även utmaningarna med havsförsurning skiljer sig från till exempel förhållandena i världshaven.
BALSAM har enligt Marko Reinikainen resulterat i ett engagemang från många länder, och även utanför miljörörelsen, inte minst från forskare.
– Det har varit en positiv upplevelse att den akademiska världen ställt upp. Det har även uppstått en ny dynamik inom olika länder. Inte minst i Ukraina och Ryssland har det knutits nya band mellan miljörörelsen, forskare och i viss mån även myndigheter. Sådana nätverk lever vidare även efter att projektets slut, och ger möjlighet att vidareutveckla arbetet.
– Vi har lärt oss mycket om Östersjöns och Svarta Havets särdrag i fråga om havsförsurningen. Vi har skapat nya kontakter inom det nätverk vi utvecklat, och fått ett fint samarbete mellan forskare och miljörörelsen, avslutar Marko Reinikainen.
Fakta
Projektet BALSAM finansieras av Svenska institutet genom stödformen Projektinitiering i Östersjöregionen. Den stödformen har ersatts av SI Baltic Sea Neighbourhood Programme
SI Baltic Sea Neighbourhood Programme är ett program som finansierar projekt i vilka svenska organisationer arbetar med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter tillsammans med organisationer från EU-länderna runt Östersjön och länder i EU:s Östliga partnerskap.
Det finns två olika typer av bidrag att söka inom ramen för SI Baltic Sea Neighbourhood Programme: såddfinansiering och samarbetsprojekt. Nästa utlysning av såddfinansiering sker till sommaren.