Långa avstånd och hög efterfrågan på miljövänlig transport har skapat flaskhalsar i Östersjöregionens transportkorridorer mellan öst och väst. Det bromsar utvecklingen i hela regionen, menar Ahmed Alaeddine som var projektledare på Region Örebro gällande deras medverkan i projektet Baltic Loop.
– Här finns ett starkt näringsliv, ekonomi och mycket kompetens, men infrastrukturen är undermålig, både inom enskilda länder och mellan länderna. Genom bättre infrastrukturplanering, samordning och samarbete kan vi utveckla länder, regioner och städer längs befolkningstäta centra.
Det EU-finansierade projektet Baltic Loop, som avslutades i juni 2021, hade som mål att förbättra de öst-västliga transportkorridorerna i Östersjöregionen. Projektet genomförde bland annat en kartläggning av investeringar som behöver göras i infrastruktur för järnväg, sjöfart och vägar i regionen.
– Vi har fått reda på de likheter och skillnader som finns mellan ländernas transportflaskhalsar i transportkorridorerna. Kartläggningarna har mynnat ut i rapporter som har spridits vidare till politiker och tjänstemän som framtida beslutsunderlag, säger Ahmed Alaeddine.
Baltic Loop var ett omfattande samarbete med sju partners från fyra länder och en budget på nästan två miljoner euro. Fokus har varit på de öst-västliga transportkorridorerna mellan Oslo-Örebro-Stockholm-Åbo-Helsingfors och Tallinn, Riga och St Petersburg.
Allt började dock med ett mindre stöd för projektinitiering från Svenska institutet. År 2017 deltog partners från de fyra länderna i CBTRAN, ett kortare projekt där tanken var att samla intressenter med målet att söka stöd från EU:s finansieringsprogram Interreg Central Baltic för det som sedan blev Baltic Loop, berättar Lisa Virén som arbetade på Region Örebro under CBTRAN projektet.
– Vi såg Svenska institutets möjlighet till finansiering som en bra väg och möjlighet för att kunna bygga upp nätverket och skapa intresse och engagemang och utveckla en nytt större transportprojekt. Det finns väldigt lite utrymme i de större europeiska programmen när det kommer till att rigga vissa delar av ett projekt, som exempelvis nätverk och tydliga mål, inom själva projektet. Allt ska vara på plats när projektansökan lämnas in. Den finansiering som SI erbjuder var därför otroligt värdefull.
Region Örebro, som var med från början och sökte stöd från SI, såg ett behov att utveckla de öst-västliga relationerna då fokus i tidigare projekt legat på nord-sydliga transportkorridorerna. I det öst-västliga perspektivet fanns det mycket att göra.
– Målet har hela tiden varit att utveckla de öst-västliga transportkorridorerna. Och då måste man jobba över landsgränserna. På det sättet så var ju utbytet avgörande för att vi skulle lyckas, och lyckas skapa nätverket för att skala upp arbetet inom Central Baltic, säger Lisa Virén.
Till andra organisationer som vill söka stöd från EU:s finansieringsprogram för större projekt vill hon ge rådet att värna om banden till de andra projektdeltagarna.
– Nätverket och projektkonsortiet är jätteviktigt för att lyckas. Man måste veta vilka man jobbar tillsammans med och känna dem hyggligt. Först då kan man skapa en tydlig bild med gemensamma mål och nå hela vägen. Och använd sådana typer av pengar som SI har. Dom är ”enklare” rent administrativt än EU-pengar och ett jättebra insteg till vad det här med internationellt arbete kan vara. Och sen GÖR det. Testa och lär er!
Ahmed Alaeddine och Lisa Virén har tips till organisationer som planerar att söka projektfinansiering:
- Satsa på att lära känna varandra i nätverket.
- Skapa en tydlig bild med gemensamma mål.
- Se till att ha en tydlig förankringsprocess som knyter an till organisationens mål.
- Anlita en projektledare så tidigt som möjligt och låt den personen vara med och skriva ansökan. Duktiga projektledare behöver inte alltid ha någon spetskompetens om ämnet.
- Tänk tidigt på metoder för resultatspridning dvs före under och efter projektet.
- Avsätt tillräckligt med tid och resurser både för projektledare men också för stödfunktioner som ekonomer och kommunikatörer.
- Om möjlighet finns – skapa projektorganisationer som kan arbeta med projektet både från idé till genomförande.
Fakta:
Projektet CBTran finansierades av Svenska institutet genom stödformen Projektinitiering i Östersjöregionen. Den stödformen har ersatts av SI Baltic Sea Neighbourhood Programme
SI Baltic Sea Neighbourhood Programme är ett program som finansierar projekt i vilka svenska organisationer arbetar med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter tillsammans med organisationer från EU-länderna runt Östersjön och länder i EU:s Östliga partnerskap.
Det finns två olika typer av bidrag att söka inom ramen för SI Baltic Sea Neighbourhood Programme: såddfinansiering och samarbetsprojekt. Nästa utlysning av såddfinansiering öppnar under sommaren 2023.
Den här artikeln publicerades i november 2021.