”Projektet EMDIAC är bikupan som en massa nya idéer surrar kring”

Mitt under brinnande krig utbyter universitet i Sverige, Ukraina och Estland metoder för digitalisering av undervisning och forskning. Tillsammans tittar de på den digitala klyftan och hur digitala risker såsom desinformationskampanjer påverkar demokratin.
Bild på forskarna i projektet EMDIAC

Mariana S Gustafsson är projektledare för EMDIAC på Linköpings universitet. Hon är full av entusiasm och vilja att dela med sig när hon ska berätta om det projekt som genererat många övertidstimmar och mycket huvudbry för hur budgeten ska gå ihop, men som samtidigt känts enormt meningsfullt:

– EMDIAC handlar om kunskap och möten som leder till handling. Kunskap är alltid nyckeln och då inte bara kunskap om forskningsläget utan kunskap om ett annat universitets undervisnings- och forskningsmetoder för digitalisering. Vi har verkligen berikat varandras kurser.

– Det var ett panikmoment när kriget började, kommer folk vilja delta? Samtidigt blev kriget en trigger att göra våra aktiviteter ännu mer meningsfulla för deltagarna från Ukraina. Våra möten syftade till specifik kunskap och konkreta gemensamma initiativ för framtiden, vilket betydde mycket både för dem och för oss. Vi kände att vi tillsammans kunde diskutera hur vi stärker och förbättrar den offentliga förvaltningen i demokratisk anda.

Utbyte av metoder och verktyg

En viktig del av EMDIAC har varit att dela metoder och verktyg för digitalisering av undervisning och forskning. För Dnipro universitetet i Ukraina är digitala verktyg avgörande då de undervisar helt online och då många fortsätter att studera från sina utposter i kriget.

Estland i sin tur är väldigt avancerade digitalt och kunde bland annat visa ett verktyg som matchar forskares profil med finansiärer och utlysningar och som erbjuder sannolikhetsberäkningar för ett positivt utfall i konkurrensen om forskningsmedel.

– Vi har jämfört digitala plattformar för undervisning, vilket har gett oss användare kunskap om nya funktioner och arbetssätt.  Inom projektet har vi också bidragit till att förbättra varandras kurser. Vi har haft studiebesök och workshoppar på universitetens pedagogiska resurscenter om verktyg och metoder. Det har varit ett mycket värdefullt utbyte, säger Mariana S Gustafsson.

Digitala risker för demokratin

Ett delsyfte med EMDIAC är att titta på digitala risker för demokratin. Kunskap och förståelse för hoten mot demokratin har varit viktigt för att utveckla institutioner och policyer och handla i enlighet med dem. Bland annat höll en ukrainsk partner en kurs om desinformation före och under kriget i Ukraina.

–  Hela EMDIAC-projektet har en sådan aktualitet. Vi skrev ansökan innan kriget brutit ut.  När kriget kom blev det akut att studera desinformationskampanjer som ju är en annan dimension av ett krig. Vi har jobbat för att förstå vad som händer i Ukraina och i högskolevärlden under krig och kris, och med hur Ukraina kan stärka sin demokrati. Vi har också tittat på hur Estland är utmanat av desinformation från Ryssland, vilket har bäring även för oss i Sverige. I förlängningen kan vi se att projektets aktiviteter stärker och skyddar demokratin, säger Mariana S Gustafsson.

Idéer utanför projektplanen

Mötet mellan forskarna har också givit ringar på vattnet och genererat idéer utanför projektplanen. Bland annat stöttade Linköpings universitet Dnipro universitetet med en kvalitetsutvärdering av deras Masterprogram i digitalisering. Dnipro Universitetet tog då initiativ till att Linköpings universitet skulle bli medredaktör för deras forskningstidskrift:

– En kollega föreslog att vi skulle skriva ett konferenspapper. Det ledde till ett samförfattat papper av två svenska och sex ukrainska forskare om hur offentlig förvaltning samarbetar med det civila samhället för att leverera välfärdstjänster under kriget i Ukraina. Det blev accepterat till en global konferens om digitalisering och välfärdsforskning

– Forskningen och skrivandet av artikeln var inte planerat utan blev en effekt av projektet. Vi har också ansökt om forskningsmedel, fått beviljat finansiering från Erasmus+International Credit Mobility, och ett litet avknoppningsprojekt fick finansiering från The Estonian Centre for International Development. En effekt av EMDIAC är också att vi är i diskussion om att ingå ett formellt samarbetsavtal mellan universiteten.

Hur började då allt?

Det hela började med att två forskare möttes på en sommarskola om digitalisering i offentlig förvaltning (SeGRID), driven av Linköpings universitet, med finansiering från Svenska institutet. Kontakten mellan dessa SI-alumner ledde till ett SI-finansierat projekt med tjänstemän och politiker i statsförvaltningen i Ukraina, Link4Change, där även forskare från Tartu Universitet i Estland bjöds in.

– Kunskap, intressen och relationer som leder till handling, det är EMDIAC. Vi har de här motorerna till människor som ser till att det händer något, några nyckelpersoner som dragit in andra i våra nätverk och gått till proaktiv handling och gjort att EMDIAC blivit en plattform, en bikupa som en massa andra idéer surrar kring, avslutar Mariana S Gustafsson.

Fakta:

Inom SI Baltic Sea Neighbourhood Programme finansierar SI projekt i vilka svenska organisationer arbetar med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter tillsammans med organisationer från EU-länderna runt Östersjön och länder i EU:s Östliga partnerskap. Programmet utlyser två olika typer av bidrag för samarbete i Östersjöregionen vid olika tillfällen: såddfinansiering och samarbetsprojekt. En utlysning gällande samarbetsprojekt öppnar 15 november 2023 och stänger 15 februari 2024. Läs mer på programmets sida.