Den skandinaviska historien rymmer maktkamper och krig, unioner och unionsuppbrott, lillebrorskomplex och storebrorsfasoner … Men det finns många likheter mellan grannländerna, och språken bidrar till samhörigheten. I dag arbetar många svenskar i Norge, och Öresundsbron har knutit Sverige och Danmark närmare varandra.
De tre skandinaviska språken talas av över 20 miljoner personer. Och det gemensamma ursprunget och utvecklingen för svenska, norska och danska gör att de flesta skandinaver förstår varandra utan att ha studerat grannspråken.
Danskan och norskan är mest lika. Tydligare skillnader finns mellan dem och svenska. Men även svenskan delar mycket av ordförrådet med sina grannar. En svensk läsare förstår direkt ungefär 75 procent av orden i en dansk eller norsk text.
Varför är språken så lika?
Allt började med vad vi i dag kallar urnordiska. För 1500 år sedan talade de flesta i Skandinavien detta gemensamma språk. På 800-talet började urnordiskan att delas upp i två grenar: östnordiska och västnordiska. Östnordiskan blev till svenska och danska. Ur västnordiskan uppkom norskan. Det var dock en mycket långsam utveckling.
Längre fram lånade de skandinaviska språken ofta in samma ord från andra språk. På så vis blev de fortsatt lika.
Likt och olikt
Några tydliga skillnader mot svenskan är att norska och danska använder bokstäverna æ och ø för ä och ö, oftast kk i stället för ck, och ks istället för x.
Men hur skiljer man då på danska och norska? I tal brukar det inte vara svårt, eftersom uttalet av språken är så olikt. I skrift är det svårare. Likheten mellan norska och danska i skrift beror på att länderna under flera sekel, fram till 1814 var i union. Danska var då gemensamt skriftspråk. Men på 1800-talet ville norrmännen skapa ett eget skriftspråk. Några ville utgå från danskan och andra ville utveckla ett helnorskt skriftspråk. Resultatet blev bokmål respektive nynorsk. En stor majoritet av dagens norrmän skriver på bokmål.
Några tumregler för att skilja på danska och norska i skrift:
Finns det många æ i texten är den troligen dansk.
Tecken på norska är ei (som i vei = väg), au (som i sau = får), øy (som i øye).
Norskan har nästan alltid p, t, k, där danskan har b, d, g. Till exempel: gap, mat, rik (no, sv). Gab, mad, rig (da).
ur Grannspråk – Lektionsförslag i danska och norska
Norrmän med koll
Skandinaver har lättare att förstå texter än tal på grannspråken. Svenskar, norrmän och danskar förstår dock varandra olika bra. Norrmän är ”bäst i klassen”. Det beror delvis på att norskan är lik danskan i skriftspråk och ordförråd, och svenskan i uttal. ”Norska är danska uttalad på svenska” har en språkkännare formulerat det.
Svårast har svenskar och danskar att förstå varandras tal. Danskarna reducerar till exempel en del ljud; drar ihop orden. Även ett annorlunda uttal av vissa vokaler kan förvirra svenskar.
Nordisk språkpolitik
Nordisk språkpolitik siktar på att alla nordbor ska kunna kommunicera med varandra, helst på ett skandinaviskt språk.
Enligt den svenska läroplanen ska alla elever få undervisning i nordiska språk. Samma sak gäller i Danmark och Norge. Men forskning tyder på att den skandinaviska språkförståelsen försämrats under senare år.
Se upp för falska vänner
Du får mycket gratis om du kan svenska och vill förstå norska eller danska. Men det finns fallgropar. Falska vänner kallas ord som låter lika, men betyder olika saker på olika språk. Ett exempel är ordet by, som på både norska och danska betyder stad. Här finns en lista över fler falska vänner.
I följande fraser ser du hur lika de skandinaviska språken är:
Jag bor på landet/i staden. (svenska)
Jeg bor på landet/i byen. (danska)
Jeg bor på landet/i byen. (bokmål)
Eg bur på landet/i byen. (nynorsk)
Jag vill gärna veta mera om länderna och språken i Norden. (sv)
Jeg vil gerne vide mere om landene och sprogene i Norden. (da)
Jeg vil gjerne vite mer om land og språk i Norden. (bokmål)
Eg vil gjerne veta meir om land og språk i Norden. (nynorsk)
Ur Grannspråk – Lektionsförslag i danska och norska
Visste du att …
- Danska småbarn har svårt att förstå danska. Forskning visar att danska 8–15 månaders bebisar förstår färre ord än barn med andra modersmål.
- I Norden talas språk från tre olika språkfamiljer: den nordgermanska (danska, färöiska, isländska, norska, svenska), uraliska (finska, samiska) och eskimåiska-aleutiska (grönländska).
- Forskning har visat att de tusen vanligaste orden i danska, norska och svenska är desamma.
- Tittar man på hela Norden är färingarna allra bäst på att förstå andra nordbors språk. De slår till och med norrmännen. Svenskar är däremot oftast sämre än grannfolken.
Text: Anna Sandelin, 2013-03-25
Anna Sandelin är frilansjournalist och tycker att Sverige genast borde importera vissa ord från grannländerna; till exempel norskans stresskoffert i stället för svenskans portfölj.
Källor
Snacka skandinaviska, Birgitta Lindgren och Anita Havaas, Prodicta, 2012
Språken – Norden special, specialnummer av Forskning & Framsteg, nr 1, 2012
Nordens språk med rötter och fötter, Nordiska Ministerrådet, 2004
Nordiska rådet
Språkrådet
Länkar
Nordens språk med rötter och fötter, Nordiska Ministerrådet, 2004 (pdf)
De nordiska språken, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet
Norden i skolen
Nordiska språk, Institutet för språk och folkminnen
Grannspråk: om nordiska språk, Skolverket
Danska
Dansk her og nu (nybörjarkurs)
DR – Public service
Finlandssvenska
Finland Swedish Online (nybörjarkurs)
Svenska talas också i Finland
Isländska
Icelandic Online (nybörjarkurs)
Islex (flerspråkig ordbok mellan moderna isländska och danska, norska (bokmål och nynorsk), svenska, färöiska och finska)
Norska
Norvegian on the web (nybörjarkurs)
Dialekter i Norge
Norska språkrådet
NRK – Public service