Tandem – mellan språklektion och vänskap

”Jag lär dig mitt modersmål, så lär du mig ditt”. Det är grunden för tandem. En idé så självklar att liknande språkutbyten säkert förekommit väldigt länge utan att ha kallats just tandem. Efter att själv ha prövat tandem kan frilansjournalisten Anna Sandelin verkligen rekommendera det till alla som gillar språk- och kulturutbyten.
Två unga personer som samtalar med varandra.

Vad ska man tänka på när man övar språk på det här sättet? Och vad gör egentligen tandempartner när de träffas? På den senare frågan finns det nog lika många svar som det finns tandempar. Oftast står muntlig övning i centrum, men du kan också koncentrera dig på färdigheter som textförståelse eller översättning. Man ska dock inte bli alltför fixerad vid övningar eller planering, menar språkläraren och tandempionjären Jürgen Wolff.

– Folk tror ofta att de behöver en massa material. Så är det inte – materialet är människorna själva och deras intressen!

Men låt oss börja från början. Tandem är alltså ett språkligt utbyte mellan två personer med olika modersmål som övar partnerns språk tillsammans. Båda lär sig och lär ut, rättar och blir rättade.

Mer än bara språk

– Det är lämpligt att ha samma nivå av språkkunskaper, men inte ett villkor, säger Jürgen Wolff, som bland annat startat språkskolor där metoden används och grundat organisationen Tandem Foundation.

Konceptet handlar dock inte enbart om språk.

– När vi började med tandem ville vi att det skulle vara mer än bara en språkinlärningsmetod. Det handlar om att förstå människorna och lära sig om kulturen.

Det första organiserade tandemprojektet var ett tyskt–franskt utbyte på sextiotalet och Tyskland är också enligt Jürgen Wolff det land där tandem är populärast i dag. Globalt fann Tandem Foundation i en aktuell studie runt 200 aktiva projekt och ett åttiotal sajter.

– Sammanlagt uppskattade vi att minst 45 000 personer ägnar sig åt tandem. Men jag tror att det är närmare 200 000 eller 300 000, säger Jürgen Wolff.

Fick fart på förståelsen

En av dem är Ann-Christin Wehmayer, utbytesstudent vid Stockholms universitet. Hon har gillat Sverige och Stockholm länge så det kändes lockande att också lära sig svenska: först på medborgarskolan hemma i Tyskland och sedan på universitet. Hon anmälde sitt intresse till Freie Universität i Berlin (som sammanför över tusen tandempar årligen) och fick efter lång väntan en språkpartner.

– Det var en väldigt trevlig kille, vi började träffas i juni och sågs en till två gånger i veckan tills jag åkte till Sverige i mitten av augusti. Första gången jag träffade honom var det väldigt svårt att förstå, han kommer från Malmö så han pratar dialekt och jag hade inte pratat eller hört så mycket svenska, säger Ann-Christin.

Lärde du dig något av utbytet?
– Ja, det gjorde jag. Sista gången vi sågs åt vi på en restaurang och han pratade mycket och jag förstod honom verkligen bra. Det var toppen! Han rättade mig mycket och det var bra för mitt uttal. Det var alltid kul att träffa honom. Jag tror vi kommer att hålla kontakten.

Just hur stor del av ens misstag som man vill att tandempartnern ska rätta är bra att komma överens om. Det är också lämpligt att vid första träffen prata igenom sina mål: vad man vill öva särskilt på, hur ofta man kan träffas och vilket upplägg man tänker sig.

Ett annat Sverige-fan som testat tandem är Berlinbon Stefanie.

– Jag tycker det är bäst att lära sig ett språk genom direkt kontakt och inte genom kurser, kurser är så formellt, säger hon.

Och precis det menar många är den stora fördelen med tandem: det blir en tredje form av inlärning, mitt emellan undervisning och helt informell språkträning. En metod med möjlighet att kombinera det bästa från två världar.

Personkemin är viktig

Men mycket hänger på personkemi och gemensamma intressen: saknas det blir språkutbytet troligen inte långvarigt. Stefanie träffade exempelvis inte någon av sina hittills tre tandempartner en längre tid, men hoppas möta nya språkvänner i framtiden.

Ann-Christins tandempartner – Vide Magnusson – har ytterligare en språkkompis, Franziska Sebon, som studerar skandinavistik. Första gången de sågs pratade de bara tyska och svenska. Snabbt blev de dock mer ”vanliga vänner” och gled då över till engelska. Ju närmare man vill lära känna någon desto större risk är det nog att man växlar till ett språk – oftast engelska – som båda kan riktigt bra. Både Franziska och Vide rekommenderar dock tandem, både för språkövningens och för den sociala bitens skull.

– Tandem är en väldigt bra grej, så bara gör det! Det värsta som kan hända är att ni bara träffas en gång, och det är ju inte så farligt, säger Vide.

Tandem på nätet

Sedan 90-talet har internet bjudit på nya möjligheter för tandemintresserade: bra när det geografiska läget inte erbjuder de språkkompisar man behöver. Det finns ju många olika sätt att öva språk på online: via Skype, chatt, e-post.

I dag finns tandem på flera svenska universitet och högskolor. Det finns också språkcaféer på universiteten, liksom på biblioteken i många kommuner. På ett språkcafé träffas man under informella former för att tillsammans prata och öva språk, ofta under ledning av en modersmålstalare. Konceptet kan se lite olika ut på olika platser, och upplägget liksom språken som erbjuds varierar.

Tips

  • Prata med din tandempartner om era målsättningar och prioriteringar. Tandeminlärning drivs av dig själv som deltagare.
  • Utövare bör inte vara nybörjare utan helst ha nått en viss nivå (minst nivå A2 enligt Europarådets referensram för språk). En tumregel som kan nämnas är att man bör kunna uttrycka förfluten tid.
  • Ha jämvikt mellan språken: se till att båda parterna får exempelvis 45 minuters övning var.
  • Börja gärna med det språk som den mest osäkre har som främmande språk. Annars kan den kunnigare personen prata för länge eller avskräcka den andre.

Text: Anna Sandelin

Intervjuerna till artikeln utfördes på både engelska och svenska och är översatta av författaren.
Tandem Foundation äger varumärket TANDEM®