Vad fick dig att söka tjänsten som utlandslektor?
– Dels var det arbetsbeskrivningen som tilltalade mig – en stor del av undervisningen skulle bestå av muntliga kurser, vilket passar mig bra – dels det att tjänsten var just i Frankrike. Jag hade en längre tid funderat på att söka jobb i ett fransktalande land, antingen i Frankrike eller i Belgien. Den här tjänsten är i franska staden Lille, som ligger precis på gränsen till Belgien.
Vad har du för utbildning?
– Jag har en gymnasielärarexamen i svenska och svenska som andraspråk, men har hittills enbart jobbat med vuxenundervisning i svenska som andraspråk. Jag har på senare år även studerat franska.
Har du arbetat utomlands tidigare?
– Jag har inte varit svensklektor tidigare, men jag har undervisat i svenska i Lettland där jag var anställd på ett språkcentrum som erbjuder språkkurser för privatpersoner och företag. Och när jag var bosatt i Nederländerna hade jag kvällskurser i svenska.
Hur är det att arbeta vid ett utländskt universitet?
– Det är stimulerande och roligt. Jag har stor frihet att själv bestämma över innehållet i och utformningen av min undervisning. Till en början var det mycket nytt att lära sig vad gäller det administrativa och rutinerna kring examinationer, betyg och dylikt. Ett stort plus är att mina kollegor på institutionen är så väldigt trevliga.
Vad har du för slags kurser?
– I huvudsak har jag kurser där vi fokuserar på att använda språket muntligt. Dessa kurser ingår i två olika kandidatutbildningar. Jag har också allmänt inriktade språkkurser på nybörjarnivå som kan väljas av studenter på andra program. Under året har jag dessutom delat en kurs i historia och samhälle med en kollega samt haft skrivlektioner med några masterstudenter.
Är det något som skiljer sig i undervisningen här om du jämför hur det var när du undervisade i svenska i Sverige?
– Det vi gör på lektionerna skiljer sig inte så mycket för min del. Däremot är det mycket som skiljer universitetsstudier i Frankrike från universitetsstudier i Sverige. Man läser till exempel många olika ämnen samtidigt, ungefär som i gymnasiet, och terminerna är kortare men intensivare för studenterna. Kursmaterial sammanställs och tillhandahålls av läraren, i stället för att studenterna köper eller lånar litteratur. Här har man också ett annorlunda system för att få sina poäng och behörighet till nästa studieår; ett godkänt betyg i ett ämne kan kompensera för ett underkänt betyg i ett annat.
Är det någon särskild bild av Sverige som du gärna lyfter fram i din undervisning?
– Jag lyfter fram det som jag själv tycker har en särskild betydelse i Sverige. Det beror på vilket tema vi behandlar för tillfället. Fika, synen på barn och barnuppfostran, melodifestivalen, klimataktivism och den svenska konsensuskulturen är några saker som vi pratat om. Det är en balansgång att gå in på stereotyper men jag tycker att det är intressant att belysa skillnader i hur svenskar och fransmän beter sig och kommunicerar. En del sådana skillnader tar sig uttryck i språket och kommer därför upp naturligt i en språkkurs.
Finns det något inslag som varit särskilt uppskattat av studenterna?
– Luciafesten som vi hade på universitetet var ett uppskattat evenemang. Andraårsstudenterna stod för sången, vi bjöd på pepparkakor, lussekatter och glögg och studenter från olika svenskkurser fick tillfälle att träffas.
Vad är det bästa med att vara svensklärare i utlandet?
– Att få uppleva och bo i ett annat land samtidigt som man har ett stimulerande arbete att gå till.
Vilket råd vill du ge andra som funderar på att söka utlandslektorat?
– Såvida det inte är en ettårig tjänst som utlyses är det värt att vara inställd på att stanna mer än ett år. Det första året är det så mycket nytt att lära sig. Det är synd att åka tillbaka till Sverige precis när man kommit in i rutinerna.
Svenska institutet utlyser och förmedlar ett antal svensklärartjänster i början av februari varje år. Läs mer om lediga lärartjänster.