Ukraina: hotad energiförsörjning i fokus för projekt finansierat av Svenska institutet

Inom kort har det gått tre år sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Rysslands attacker mot el- och värmeförsörjning innebär stora prövningar för Ukrainas krigshärjade befolkning, särskilt under de kalla vintermånaderna. I den kontexten bedriver Energikontor Syd tillsammans med Stockholm Environment Institute i Tallinn och en kommun i sydvästra Ukraina ett projekt för att kommunens energisystem ska bli mer motståndskraftigt.

Projektledarna Lena Eckerberg och Karoline Alvånger på Energikontor Syd berättar att ansökan till SI initialt handlade om smarta elmätare och avancerade lösningar, men med tiden blev det tydligt att det inte kunde vara prio för den ukrainska partnern under rådande krigstillstånd:

– De behöver se till att det finns el och värme, strunta i avancerade lösningar och i stället hitta prisvärda sätt att hålla i gång elförsörjningen.

Kriget är närvarande på fler sätt i projektet:
– Tidigare var tanken att modellera kommunens elsystem men det föll på att en presentation av elnätet skulle blotta svagheter under brinnande krig. Det senaste är att vi i stället ska titta på ett kraftvärmeverk med helt fiktiva data, säger Karoline Alvånger.

Projektets partners har helt skilda roller:
– Den estniska partnern har det tekniska kunnandet inom modellering av tekniska system, vi på Energikontor Syd håller ihop projektet administrativt och ska sprida dess resultat. Tanken är fortfarande att den estniska partnern ska modellera ett robust system, men utifrån en fiktiv modell eftersom underlaget är hemligt. Resultatet är sedan att den ukrainska kommunen ska ha en modell för hur de kan göra egna modelleringar på riktiga anläggningar för att få syn på svagheter och kunna stärka dem, säger Karoline Alvånger.

Som projektet är uppbyggt nu får kommunen i Ukraina alltså verktyg som de kan jobba vidare med själva.
– De får en teknisk utvärdering på makronivå över olika sätt att producera värme i ett decentraliserat system för att täcka värmebehovet i ett utvalt objekt. Utifrån detta ser de över värmeinfrastrukturen, hur man distribuerar fjärrvärmen och då även ledningsstruktur. Har man ett centraliserat system räcker det med ett anfall så försvinner all värmedistribution samtidigt. I stället modellerar de fram ett decentraliserat nätverk och tittar på hur de exempelvis kan koppla förbi om Ryssland attackerat en punkt och skadat ledningar, säger Karoline Alvånger.

De båda projektledarna berättar att det som kanske berört dem mest under projektet var när ett inplanerat möte ställdes in på grund av flyglarm i den ukrainska kommunen.
–  Man ser det hela tiden på nyheterna men nu fick vi verkligen uppleva hur vår projektpartner är drabbad, det blev verkligt på ett nytt sätt.

Både Karoline Alvånger och Lena Eckerberg tror att projektet kan ha betydelse för andra aktörer.
– Vi hoppas att projektets rapport ska vara av intresse för andra ukrainska kommuner i en liknande situation. Det är också en nyttig lärdom för aktörer i Sverige och regionen att se hur Ukraina arbetar med beredskapsfrågan på riktigt och vilka slutsatser man kan dra kring hur man bygger upp och anpassar sina energisystem så att de blir mer motståndskraftiga.